söndag 31 maj 2015

Race-Rapport Ironman Mallorca 70.3 Cyklingen


ENDORFINER 

Jag är hög på endorfiner efter simningen som gick så bra. Byter om i tältet och mitt T1 Swim to Bike tar 6 min. Springer den långa vägen mot min cykel, lite trixigt i cykelskor. Transition area är galet stort. Jag hittar min rosa pärla lätt, den skiner och syns. Drar en lättnads suck att den ser bra ut, ingen punktering, det som ja är mest rädd för ;) Greppar tag och springer ut från området och här tar vår resa mot bergen sin början.

Heja heja heja heja Go PINK! :) 




Klockan är strax över halv 9 och det är varmt. Jag fryser inte som jag brukar göra när jag far iväg på cykeln. Det är härligt! Lämnar Alcudia bakom mig och publiken hejar!


När vi lämnat Alcudia bakom oss cyklar vi mot Port de Pollenca och det är en vacker väg som går längs med havet. Blickar ut över utsikten och känner att det är fantastiskt att jag får vara med om detta. Bara bra känslor som strömmar genom kroppen. Jag trycker på med benen, idag ska jag utmana på cyklingen och se hur långt det håller. 

Börjar att dricka min sportdryck från Umara, den ska hålla min energi uppe nu. Efter lite dryga 2 mil så börjar stigningen och den varar i drygt 14 km. Jag har varit en gång tidigare på Mallis för flera år sedan så jag känner igen mig, jag har cyklat denna backen förut och som jag längtat efter att få bestiga den igen. Jag ler och känner mig glad. 

Stigningen börjar, den är lång, sådär seg, uppför serpentinvägarna ska jag. Växlar ner, lätt lätt växel, jag känner mig stark. Detta är något som jag älskar, uppför, utsikten är magisk. Suger in alla intryck, nöter och maler mig upp upp upp upp. Det är en otrolig känsla att få känna sig stark uppför. Det är det bästa med cyklingen, jag trivs i backarna, det är här jag själv tycker att jag är bra, det är kul! Cyklar om en del och får några fina kommentarer om min cykel. 

Efter en stunds klättrande börjar det att gå nerför och det är här man kan tro att backen är över, men efter lite utförsåkning så börjar det luta igen. Gillar hellre uppför än nerför här!!! 

Vackra cykelvägar 



Klättringen som börjar att ta fart 



Magisk utsikt 




Andas andas andas 



Njuter av klättringen 



Väl uppe på toppen av berget så är det dags att börja cykla nerför och det är något jag inte gillar så mycket. Jag är feg och ligger ganska så mycket på bromsen men tar ändå serpentinvägarna bättre än väntat. Får in en riktigt bra feeling, det är fokus hela vägen. Vågar inte släppa iväg tankarna på någonting annat, gäller att vara skarp här, jag vill inte dundra ner för något stup. Ta det lugnt ta det lugnt! 

Efter utförsåkningen så är det en riktigt dålig väg vi hamnar på. Det enda jag ber om här är att låt mig inte få punktering nu, snälla! Sänker tempot som att det skulle hjälpa :) Vilken pärs!!! Klarar mig i alla fall fint utan några punkteringar och vägen börjar att bli bättre, tack och lov! 

Vi cyklar genom några fina byar och får glada tillrop. Härligt! Resten av cykelbanan är ganska så platt men det är mycket vind mot kroppen. Jag lägger mig i bågen och försöker minska luftmotståndet. På platten där har jag mycket att jobba på, känner att jag tappar lite fart här. 

Känslan när jag närmar mig den sista biten är bra. Snart 9 mil och det känns som att det har gått fort och resan på min rosa TREK har varit väldigt fin. Jag är supernöjd! När jag kommer in i Alcudia igen ser jag fram emot att lossa på fötterna och ta på mig mina löparskor. Det är det här som är livet, triathlons tjusning. Variationen!! Älskar simma, cykla springa.



9 mil avverkade jag på 3 h 8 min. Tappade några placeringar på cykeln 19 plats i min age group.
28.66 i snitt på cykeln vilket jag är nöjd över med backen som var! 

Race with a smile! 

5 kommentarer:

  1. Så roligt att läsa din racerapporter Lina! Längtar till jag får skriva min egen triathlon rapport :)

    SvaraRadera
  2. Äntligen en del till! vackra bilder :-) Du har verkligen utvecklats vad gäller cyklen, jag tror det nog handlar om lite bättre självförtroende för grym att cykla har du alltid varit Lina! :-)

    SvaraRadera
  3. Härlig läsning igen!
    Förstår att du fick fina kommentarer om cykeln:)

    SvaraRadera
  4. Wow! Kul att läsa och verkligen grymt av dig att fixa det tempot och nedförsbackarna. Mod och självförtroende!!!

    SvaraRadera
  5. Hej, känner igen din beskrivning av banan, många f-n ord när asfalten försvann och byttes ut mot hålor.

    Jag tror lagtempolopp kan få dig att hålla tempo på slätan, men se till att de är minst lika bra som dig. Under vilan är du ändå tvingad att hålla tempot uppe men med mindre belastning.

    Dräkten klär dig!

    Hälsning Sam

    SvaraRadera