torsdag 25 mars 2010

Tankar.

Jag börjar att landa.
Men denna vecka har varit tuff.
I bemärkelsen
Saknad

Jag kan inte dölja
för jag tror att hela min kropp skriker av saknad

Vistelsen i Småland väckte mina småländska ådror till liv ännu mera.




Denna söta och goa tjej gör att jag bli tokig av saknad.
Av längtan till dig!

Ögonen är blanka




Men jag måste försöka ge detta norr en chans i alla fall.


Men det är inte så lätt när man ibland önskar att man var någon annan stans.



Ett positivt besked är att jag blev mer än godkänd på naturkunskaps provet :-)!
Nöjd!


Tänker på er dag som natt
Finns bland er
håller era händer


Kärlek!

4 kommentarer:

  1. Å jag fick gåshud av din text om saknaden till ditt småland. jag förstår precis vad du menar, även om saknaden alltid finns där så blir den så otrolkigt mycket mer påtaglig just efter ett besök. Var du än befinner dig kommer du att ha småland lika nära hjärtat, men jag förstår..det är inte lätt när saknaden känns så där enormt. Den där saknaden att man... längtar hem!

    SvaraRadera
  2. Åh, inte roligt med sådan saknad efter sina nära och kära. Men ni har ett nytt och fint hem och du har din kärlek där uppe också, ge "norr" en chans.

    Ja, jag gillade också halsbandet och speciellt hjärtat:)

    Ha en trevlig torsdagkväll!

    SvaraRadera
  3. Åh jag blir nästan lite tårögd när jag läser om din hemlängtan. Jag tror nog att det är i småland du hör hemma på riktigt och där du är mest lycklig och lugn. Men vet att det inte är så lätt att få ihop alla viktiga bitar i livet på en och samma plats... Norr kan säkert också bli mer hemma med tiden.

    kram

    SvaraRadera
  4. Känner igen mig så himla väl i din saknad sedan jag själv flyttade upp till Luleå hösten 2004. Det är ju långt hem och många gånger känner man sig bara så långt borta. Samtidigt så är det ju bara en timme till Sthlm med flyg. Blir riktigt rörd av ditt inlägg i alla fall!

    SvaraRadera