fredag 26 juni 2015

Dagen före race VM Motala


Imorse fick vi beskedet att det var 14 grader i vattnet vid mätningen. De beslutade att simsträckan fick bli 1500 meter. Besvikelse att inte få simma hela sträckan men säkerheten först. Det ÄR kallt att simma vid 14 grader. 

Vi provsimmade i morse. fötterna, händerna domnade av och började sticka, ansiktet blev svullet och jag blev lite rädd för kylan! Vet inte hur jag ska tackla det imorgon. Det är start i vattnet också vilket gör att vi kommer ligga i vattnet en stund innan start. Jag kommer vara glad om jag klarar simningen imorgon!!!

Resten av dagen har vi ägnat oss åt att äta, checka in cykeln, memorera hur växlingen går till, äta lite mer, gått parad, laddat och nu är det soft i soffan! 

Jag är nervös!! 

455 det är jag imorgon!

 Håll en tumme :)












torsdag 25 juni 2015

VM Motala här är vi


Nu är vi landade i Motala och det osar tävling, tribubbel och alla laddar för Worldchampionship longdistance triathlon! 

Triathleter med Team Sweden jackor överallt och det börjar att pirra till i magen! 

Idag har vi kollat in cykelbanan lite och den börjar med en brant och lång backe. Så början av banan kanske passar mig :) 

Vet inte vad jag ska satsa på för tider eller hålla för tempon, jag kommer gå efter känsla, utmana och ha det kul! :) 

Race with a smile! 

Imorgon bestäms vilken distans det blir på simmet. Eftersom det är så kallt i vattnet kommer vi inte få simma 4 km. Himla tråkigt! Det kommer bli 2000/1500/750 m. 

Nu fortsätta ladda :) 




tisdag 23 juni 2015

Race-Rapport Maleryd Triathlon Sprint Varberg


I lördags körde jag två riktigt tuffa träningspass med intervallkörning i cykel och simning och hade väl bestämt mig att jag inte skulle köra triathlon sprintern i Varberg MEN sakta kom suget på kvällen...

Klart jag ska köra, får inte vara rädd att prova något annat. Sprint är verkligen en mardrömsdistans för mig. Där är det bara ALL IN som gäller och mjölksyran ska spruta. Jag gillar mera långt, länge, behagligt tempo.

Maleryd sprint triathlon distanser tävlingsklass: 750 m simning. 2 mil cykel. 5 km löpning. 

Vacker publiknära tävling.

Cykelbanan 4 varv. kuperad med några riktigt sega backar och tekniskt svåra svängar 
Löpningen 4 varv längs med strandpromenaden och runt Varbergs fästning 



Jag gillar utmaningar och på söndagen stod jag RACE READY med min rosa pärla. 
Bra att öva växlingar tänkte jag och få till ett riktigt bra träningspass.
Fjärilar i magen.Startfältet var proppat med duktiga killar och tjejer. 




Hämtade ut nummerlapp och checkade in cykeln. Hjälmen på cykeln, racebältet likaså, skorna på plats och "bara" att hoppa i. Allt check för att bytena ska bli så smidiga som möjligt. Jag är inte van att ha prylarna vid cykeln, är mer van vid växlingspåsar som man får hämta som på Ironman, men bra och öva på båda delar då det är olika vid tävlingarna.

Vid informationen sa de att vattentemperaturen var 15 grader, men hörde lite spridda skurar att det egentligen var 13 grader. Burr!!!

Lite nervösa triathleter i växlingsområdet 

foto Andreas Holmström

Vi traskar ner mot starten som går vid Barnens strand precis vid varmbadhuset i Varberg. Klockan 13.00 startar vi i tävlingsklassen. Jag går ner i vattnet och känner hur kylan greppar tag om mina fötter, jag fortsätter att gå ut och tänker blöta ner hela mig., det är lika bra att börja vänja kroppen.

Simmar några tag och det är kallt om ansiktet, härdas, bara och härdas nu Lina.

Klockan börjar att närma sig 13 och jag ställer mig i startfållan. Två sim mössor tänker jag ha på mig för att försöka hålla lite värme. På med min rosa badmössa från Mallis först sen på med den vita som vi fått nu men det går verkligen INTE. Mössan korvar sig och bara hoppar av, stressen när det bara är några futtiga minutrar kvar. Som tur är står Per och Lena bredvid och ser att jag behöver hjälp så de får båda hjälpa mig på med mössan och sen sitter utrustningen på plats precis innan startskottet går.

Alla står spända och det är helt knäpptyst i fållan sen går skottet och vi alla springer iväg. Jag hoppar mig fram i vattnet, dyker, hoppar, det är grunt i början innan jag lägger mig ner och börjar simma.

Det är STÖKIGT. Andas, fokusera på att INTE få panik, det är ben, fötter, armar precis överallt och jag känner mig instängd. Länge sen en simning kändes såhär jobbig. Försöker hitta utrymme, luckor för att kunna börja andas normalt och hitta någon rytm i simmet. Vet inte hur många kallsupar jag får och vevar mig framåt.

Kommer jag ens framåt? Jag ser en stor massa framför mig och tänker att jag simmar sjukt dåligt just nu, hittar inget bra flyt alls. Kommer till första bojen och rundar sen och tar sikte mot nästa. Vid bojen blir det fruktansvärt igen. Kämpa. Ny energi ta mig framåt. Du är stark i draget det är vad jag tänker. Rundar den andra bojen och sista biten in till rampen där simmar jag för första gången helt ostört och får njuta lite.

foto Nina Gradin


Klättar upp på rampen och funderar på hur lång tid det tog, har ingen klocka på mig men tippar ingen vidare simtid.

I efterhand vet jag nu att simningen på  750 meter tog mig 13 min. Med tanke på hur simningen kändes så är jag supernöjd med den tiden.

Flåset är högt och nu börjar löpningen 400 meter bort till växlingsområdet, full fart fram med andan i halsen. Stenarna på asfalten gör ont på fötterna men det är bara och kuta på, blir glad av hejarropen jag får.

Foto Nina Gradin


Foto Nina Fischer

Väl inne på växlingsområdet försöker jag ta mig ur våtdräkten så fort jag bara kan och det går bra. Hoppar i nummerlappen och sätter på mig min nya hjälm, öronen hamnar lite snett men det rätar ut sig sen :) Provar för första gången att cykla UTAN strumpor så jag tar på mig skorna direkt. Tar tag i min pärla och skyndar mig ut. Växlingen tar mig 1 min 16 sek. Här finns nog lite tid att kapa för en oerfaren sprintare som mig som är van vid liiiite lugnare byten, inte riktigt denna hets.

Cykelbanan börjar i en riktigt brant backe så det är bara och ta sats och kämpa sig uppför men jag har kommit på att jag verkligen gillar backar, det är här jag känner mig stark och det går lätt uppför och känns som att jag mer cyklar om än blir omcyklad :) Helt tvärt emot vad hur det annars brukar vara.

Många som hejar längs med banan och skriker mitt namn. Det är fantastiskt roligt och ger bra med pepp, energi och glädje.

Foto Trillelv

Cykelbanan ska köras 4 varv. När första varvet nästan är slut kommer jag till växlingsområde igen och där kör jag FEL. Hamnar helt snett till vänster och blir stoppad och får stanna cykeln och gå över trottoarkanten för att komma till rätt sida av vägen där jag ska cykla. ÅH jag skämdes, haha men så kan det gå och tur att det inte hände något speciellt utan jag kunde fortsätta direkt, men ÄNDÅ! :) Hornen växte lite i pannan och jag blev mera taggad att köra hårdare.

Trycket i låren fanns där. Jag kände mjölksyran komma, andningen var flåsig, helt rätt Lina, det är så du ska känna på cykeln just nu. Ta i det bästa, det bästa du kan just nu!

Vacker cykling längs med strandpromenaden!

foto Nina Gradin

Christer Lindfors

foto Christer Lindfors

foto Nina Fischer 

Fokus på tramptagen. Varven gick och nu var jag inne på mitt sista varv och jag kände mig ruggigt nöjd med min cykling. Jag utmanade och det höll hela vägen. Jag tror detta måste varit min bästa cykling någonsin.

4 varv varav

1a varvet 31.41 snitt 
2a varvet 33.35 snitt
3e varvet 33.79 snitt 
4e varvet 33.38 snitt 

18 km 33 min. 

Jag höll ihop cyklingen väldigt bra och jämnt på varven. Styrkan fanns där och mitt självförtroende på cykeln växte lite grann. När jag kom in på växlingsområdet så låg jag på 5e plats.

Växlingen mellan cykel till löp brukar vara den växlingen som går snabbast. Ställ tillbaka cykeln i stället och byta skor, det ska väl inte vara så svårt? I söndags va det där jag blev mest frustrerad tror jag.

Inga sockar på fötterna utan jag skulle alltså springa mina 5 km barfota i skorna. Det som händer när jag ska sätta på mig skorna är att sulan börjar att korva sig så jag inte får ner foten. Knöligt, jag får göra om och det händer samma sak igen, jag tappar massa tid och blir så galen!!! Sedan får jag kramp i tårna så jag ställer mig och hoppar upp och ner i ren ilska, hoppar ut krampen, det går väl? Aldrig hänt mig förut.

Tillslut så hamnar sulan rätt på ena foten men den andra får jag springa med helt knölig och det gör ont vid varje steg bara och bortse från det nu. Där tappade jag min 5e plats.

foto Christer Lindfors

Ut på löpningen med en ond fot vid varje steg och ganska så möra ben efter cyklingen. Bara och hålla ut! 4 varv runt fästningen sen är det klart! Jag går in i min bubbla och fokuserar. Tempo i benen är det som gäller nu. Jag blir glad över alla hejarrop jag får och det ger mig så mycket kraft till benen så att jag orkar att härda ut.

Löpningen går fyra medsolsvarv (1180m/varv=4720m) runt Varbergs Fästning

Mina varvtider min/km :

Varv 1.  03.27
Varv 2.  04.09
Varv 3.  04.03
Varv 4.  04.01

Trodde inte att min löpning skulle gå så bra som den gjorde. Jag har knappt sprungit några intervaller på senaste men ändå fanns det fart i benen. 4720 meter på 19 min :)

foto Jani Lassila

foto Nina Fischer

foto Nina Fischer

foto Christer Lindfors 


Lycklig när jag vet att jag är inne på sista varvet och får springa in i mål! :) 

foto Nina Gradin


Glada triathleter i mål! :) 



Jag blev totalt 6a. Jag förbättrade alla mina tider från förra året vilket känns superkul. 

Min totaltid blev 1 h 9 min. 
Jag är glad att jag ställde upp och körde, det var sjukt jobbigt men riktigt roligt! :) 

TRIATHLON HÖG! 


NU väntar VM i Motala på lördag. Jag är nervös, tån är fortfarande blå men det ska nog gå :) 

lördag 20 juni 2015

7 dagar kvar till VM i Motala


Om en vecka är det dags för VM i Motala, det pirrar till i magen när jag tänker på det.

Träningen just nu består av kortare pass med tryck. Idag blev det cykling och jag provade min nya tempohjälm som var jätteskön att ha på sig under turen. Inget susande i öronen och det kändes som att jag cyklade något snabbare ;)

Dagens pass blev 2 x 10 min hårt 

Tio minuter där mjölksyran nästan ska spruta i benen och flåset ska vara högt. Det var tufft!! Det blev en backig tur så det var bara och trycka på för allt jag var värd i uppförsbackarna, då höjdes pulsen rejält. Jag gillar att cykla uppför, känner att det är "min" grej! Jag är bättre uppför än vad jag är nerför och på platten.

Dagen avslutades med härligt kvällssim på simstadion. En fantastisk sol som värmde 2500 meter i den ljuvliga simbubblan.


Imorgon är det dags för Varbergs egna triathlonlopp.
Maleryd triathlon sprint 750 m simning, 2 mil cykel, 5 km löpning.

Jag tror jag ska vara med.... :) Korta distanser är inte riktigt min grej men jag tänker utmana mig själv och köra mitt lopp och se vad jag kan göra på denna distans. Kommer ju vara grymt jobbigt! Utmana och köra som tusan! :)

Återkommer med rapport! :)



fredag 19 juni 2015

NY Tempohjälm Bontrager Aeolus


Jag har länge suktat efter en ny hjälm, har velat prova hur det känns att ha en tempohjälm....

Igår var jag på Cykelverkstaden NO.1 och hämtade ett fint paket en Bontrager Aeolus helmet och jag förälskade mig direkt, snygg och vilken passform, den var så skön och behaglig att ha på sig. Nu har jag inte provat att cykla med den ute ännu men känns som att man blir lite mera skyddad från vinden vid öronen och nu blir det första gången jag kommer cykla med ett visir framför ögonen.
 
Jag tycker TREK gör grymt snygg design och det är en stor ära att få tillhöra deras ambassadörsteam.
 
Nu önskar jag er Glad Midsommar! :)



torsdag 18 juni 2015

Taskiga skulderblad


Jag har under ett tag känt av att triggerpunkterna som sitter precis vid skulderbladet blivit mer och mer arga på mig. Gjort ont när jag försökt massera med rollern och när Jani har tryckt på ryggen har jag bara velat skrika och det gjort så ont. Som att jag har tennisbollar i ryggen som famlar runt där och gör ont precis vid och just under skulderbladet.

Dags att göra någonting åt detta kände jag, ibland tar det bara lite för lång tid innan man kommer till skott. ...

Vi har grymma sjukgymnaster i huset där jag jobbar så bokade en tid med Emma på Sport&Health. Hennes första behandling gjorde jag i tisdags och så ont det gjorde, men fick bita ihop och bara genomlida det hela. Behandlingen idag gjorde ännu ondare, alltså detta med nålar, jag har sådan skräck. Tur att jag inte ser dem när jag ligger där.

Känns som att Emma hittade exakt rätt på punkterna hon satte nålarna och att verkan gjorde riktigt bra för mina skulderblad, som kanske blivit lite överbelastade nu när jag simmat rätt mycket på senaste tiden.

På bilden syns det tydligt att kroppen reagerar på den sidan som gör mest ont, där är det som rödast. Jag hoppas nu att detta hjälper mina muskelknutar att komma loss.

VM är bara runt hörnet och jag vill helst bli bra tills dess! 2 behandlingar nästa vecka igen...bävar!


onsdag 17 juni 2015

Cykelintervaller


Veckan rullar och träningen flyter på. I cyklingen försöker jag utmana med mina intervaller, provade ett nytt pass i förra veckan.

Satsade på MAX intervaller.

Passet:

Uppvärmning 15 min
8 x 2 min MAX- intervaller
3 min rullvila mellan

Detta kändes rejält i låren. En sådan där skön svidande känsla. Benen var helt slut efteråt. Skönt att få trycka till och verkligen ge allt. Ser fram emot sommaren och se utvecklingen i cyklingen.
 





Igår blev det styrkeintervaller.

10 x 5 min

Hade mycket motstånd på och kämpade mig framåt med tunga växlar. Jobbigt flåsigt men inte så man får mjölksyra. Hoppas detta kan göra mig lite snabbare på flacken. Cyklingen är nog den gren som känns svår och få till och det känns som att jag aldrig blir bättre, men jag ger mig inte!




söndag 14 juni 2015

Triathlon-Dag


LOVETRI!

Variationen triathlon ger mig gör mig lycklig och jag tycker det är så himla kul att utöva dessa idrotter tillsammans. En alldeles perfekt lördag för mig ser ut såhär : 

CYKLING 3h
Vaknar upp innan klockan slår 8 och gör min rosa kärlek redo för start. Strålande väder väntar med sol och lite vindar, lyx! Trampar iväg och känner på benen. Cyklar på småvägar, genom landsbygd, förbi sjöar och fullständigt njuter av den vackra naturen genom bokskogen. En helt perfekt cykeldag! En runda som är fantastiskt fin och jag log på sadeln, det är såhär jag vill att cyklingen ska vara. Smile!!

LÖPNING 45 min
Efter 3h på cykeln är vi hemma igen och byter skor. Dags att prova på hur löparbenen känns. Drar iväg i ett bra tempo men det är varmt nu. Svetten lackar och är inte riktigt van än vid värmen. I början tänkte jag att 30 min blir alldeles lagom och köra men benen ville lite till så det blev 45 min löpning och det kändes fint.

SIMNING 45 min 
Igår fick simmet bli sist av grenarna. Direkt efter löpningen for vi mot simstadion och simmade ett pass med med bland annat 200 och 100 meters intervaller med paddlar. Simningen blir bara roligare och roligare.


En sportig lördag helt i min smak! 
Jag är så glad att jag kan dela det med min bästa andra hälft. 






onsdag 10 juni 2015

Intervall-Onsdag


Idag började jag arbeta kl 9 och då passade det att köra ett simpass innan. Och vilken bra start det blev!
Simstadion ligger fint belägen nära vattnet. Solen strålade i mina ögon genom mina simglasögon när jag vred upp huvudet och andades, då kände jag mig levande. Jag log för mig själv och  njöt av min vackra morgon.

Passet jag körde blev ett intervallpass blandat med korta och långa intervaller.

Uppvärm 500m 
5 x 200 m
5 x 100 m 
10 x 50m
5 x 100 m paddlar 
Simhög!!! 



Ikväll blev det löpintervaller. Vet inte när jag körde löpintervaller senast, har varit väldigt dålig på det men nu blev det äntligen av.

10 min uppvärm
3 x 2 km 
3 min joggvila mellan 
10 min nedvarv 

2 km är lång lång sträcka. Benen morrade på mig, länge sen jag utsatte dem för lite extra fart i steget. En jobbig men ändå härlig känsla med intervaller. Riktigt gott efteråt! Nöjd att jag genomförde passet och hoppas på fler intervallpass framöver.


Vilket är ditt bästa intervallpass i löpning? Hit me! :) 


tisdag 9 juni 2015

Sommar-Brick-Träning


Idag kom solen och lite värme till Varberg, kanske är det så att sommaren äntligen är här nu? 
Hoppas! 


Slutade tidigt från jobbet idag så hoppade på min rosa fara och drog iväg på ett snabbdistanspass. Jag måste bli bättre på att trycka på mina pedaler. Vinden i ryggen och jösses nu gick det undan här nästan så jag kände mig lite rädd av farten. Vindarna får man leva med här i väst, om det inte skulle blåsa så skulle det vara väldigt ovanligt.

Provade VM-dräkten på träningen idag, den sitter bra, dock gjorde sömmarna vid benen lite ont så där blir det att smörja nästa gång. Skönt och få cykla in dräkten. Känns ovant med blått ;) Jag bryter av med några rosa detaljer.

Det blev 5 mil och hemvägen blev en tuff utmaning då vinden kom alla möjliga håll kändes det som. Jag svor lite på den och matade mina ben med positiv energi. Styrka. Kraft. Energi. Power och nog tror jag att jag lyckades att trycka på lite extra. Tänker jag starka ben, ja då får de bli det! :) 

Direkt efter cyklingen blev det en kort löpning på 21 min. Måste börja vänja benen att efter cykel kommer spring. Fötterna var lite bortdomnade i början, skum känsla. Lättade lite efter en stund. Bra och känna på löpningen efter cyklingen.

Känns som att energin är tillbaka i benen sen ultraloppet. Så skönt! Nu är det full fart mot VM! :) 



söndag 7 juni 2015

Kustjägaren Swimrun 2015


Förra året körde jag en swimrun tävling och det var Amfibiemannen. Grymt kul och kombinera löpning och simning. Jag och min partner Helena kom 5a bland damerna. I år hade jag inte någon swimrun tävling bokad förrän för någon dag sedan.

Jag och Jani lyckades få tag på en plats och är nu anmälda som ett mixlag till  Kustjägaren i Karlskrona.

Totala sim och löp:
2,6 mil löpning
4,3 km simning

Känns superkul och göra en tävling tillsammans. Det kommer bli utmanande, roligt en häftig upplevelse och vi ska kämpa som tusan. Tror det kommer bli grymt.

Swimrun träning är igång!!! I fredags körde vi 60 min uppe vid Kypésjön i Borås. 12 grader i vattnet och första simningen fick jag brainfreeze men sedan kändes vattnet helt OK :) Älskar verkligen kombinationen.



Igår blev det en tur på min kära TREK. Solen sken på en klarblå himmel men vinden var rent ut sagt förjävlig. Men det är konstigt när det är som jävligast är jag som starkast. Jag driver på bättre i motvind och kassa förhållanden än i medvind och bra förhållanden som på platten.

Självförtroendet vad gäller cyklingen måste jag kämpa med.





Glad jag har dig vid min sida som peppar mig! :) TACK!
 


torsdag 4 juni 2015

Tävla om Lyx-spa och träningsweekend för två


Detta känns väldigt roligt... :)
 
 
I samarbete med TREK och Funbeat
 
In och tävla om en lyx-spa och träningsweekend för två! :)
klicka dig vidare här och anmäl ditt intresse!
 

onsdag 3 juni 2015

VM-dräkten är här!!!


Det har varit en nervös väntan på detta paket. Jag hade aldrig möjlighet att åka och prova dräkten så jag fick helt enkelt göra en chansning på storleken. När jag nu provat den så sitter den som en smäck och är precis lagom kan jag andas ut. Kändes lite ovant med färgen blå men jag gillar den. Känns riktigt coolt!

Såhär kommer jag se ut i Motala på VM i långdistans triathlon där vi ska simma 4 km, cykla 12 mil och springa 3 mil. Jag tänker njuta av dagen och insupa den där härliga atmosfären som är då det är triathlon-tävling. 

Blomqvist SWE! :) 


tisdag 2 juni 2015

Race rapport BUM Ultralöpning, en 3e plats


Jag bestämde mig i början på veckan att jag ville springa BUM som gick av stapeln i lördags.

BUM = Ett ultraterränglopp där man kunde välja distanserna 45 km 87 km eller 16 mil..Jag valde att trail-lopp debutera med 45 km.

Starten gick lite utanför Borås och jag fick samåka med en supergullig tjej som också skulle springa 45:an. I bilen mot starten slog regndropparna varvat med lite sol som sken genom molnen.

Redo för trailäventyr! 




När vi kom fram till starten så regnade det. Vi blev lite blöta i kön till nummerlappsutlämningen. Började frysa lite och huttrade, kände mig sådär sugen just då. Fick tänka positiva tankar att det kommer säkert kännas bättre när vi väl är iväg och fått upp värmen. 

Efter att vi hämtat nummerlapparna skyndade vi oss in till ett omklädningsrum där många av de som sprang 87 och 16 mil satt. De hade redan hållit på flera timmar och detta var ett ställe där de kunde äta och  byta lite kläder. Jag såg leran på deras fötter eller ja överallt. De bytte sina kalla blöta kläder till några som skulle få vara torra i alla fall för en stund. 

Jag tänkte vad har jag gett mig in på? 

Det började att dra ihop sig. 13.57 räknade vi ner till start. Vi stod i en klunga och regnet började att dra över igen. Nu ville vi bara springa iväg så man inte blev alltför kall. 

1 min till start. Jag hinner tänka många tankar. Hoppas jag kan hitta någon som håller mitt tempo som kan hjälpa mig att hitta runt. 3, 2, 1 KÖR! 



En del springer i väg i rasande tempo. Jag vet inte vad jag ska ha för tempo ens. Något som jag klarar av att hålla under en väldigt lång tid. Hur kommer det kännas med trail? Jag är nybörjare inom trail och har inte fått in tekniken än så i skogen känner jag mig som bambi på hal is. Hoppar omkring men jag vill lära mig och bli snabbare i terrängen. Såg vissa som bara skuttade fram.

Det börjar genast med en uppförsbacke, benen känns med på noterna uppför, JA! Backarna fortsätter att avlösa varandra och den första biten är tuff. Benen får jobba riktigt ordentligt uppför och mycket tekniskt inne i den djupa skogen.

jag har ett vätskebälte på mig med sportdryck från UMARA  sports . Det hoppar omkring lite, jag är inte van att springa med bälte och känner att det inte riktigt är bekvämt och tänker att "åh nej ska det kännas såhär irriterande hela vägen." Försöker att koppla bort men det är inte lätt när man börjat tänka på det.

I början hoppar jag över de värsta vattenpölarna, men skrattar lite åt mig för att jag kommer ju bli dyngsur vilken sekund som helst. Det är LERIGT. Jag ramlar omkull på spångarna som är glashala, det är mycket bättre att springa utanför.

Klaffs klaffs klaffs klaffs låter det när jag kommer och springer.

Så mycket lera och vatten som det var har jag nog aldrig tidigare upplevt. Det var galet. Så jobbigt för benen och fötterna att springa runt där i leran. En stund tänkte jag om jag hade vetat att det hade varit såhär så hade jag aldrig anmält mig. Frustrerande att ramla omkring och for ner i några hål där jag tänkte att här kommer jag aldrig upp igen. Men jag kämpade på som aldrig förr.

I början såg man ändå lite folk men ju längre jag sprang desto glesare blev det. Jag försökte att vara uppmärksam på leden, inte springa vilse nu. Det var lite otäckt samtidigt lite nervpirrande och gav en liten kick. Men ensam i skogen, det är lite läskigt måste jag erkänna så när jag såg skymten av någon blev jag glad.

Runt 17 km får jag ont i höften när jag springer uppför och den smärtan får jag springa med resten av loppet. Kändes inte alls kul. Försökte koppla bort det.

Vid 3 mil är mina flaskor tomma i bältet och jag undrar när andra och sista vätskekontrollen kommer. Det blir lite asfalt och jag känner mig lycklig, här kan jag öka upp farten och springa med en bättre teknik som inte gör ont och plötsligt ser jag en folkmassa vid ett hus och det är en kontroll med energi. JA! Det var min räddning där då huvudet verkligen började att bli tungt.

Cola var himmelskt gott likaså chips och godis. Fyllde mina flaskor och sprang sedan vidare och kicken i huvudet var ett faktum. Nya krafter!!!  Nu var det 15 km kvar till mål. kämpa Lina. Det började med asfalt men redan efter någon kilometer så var det in i skogen igen och backarna kom igen. Leran!!!!

Sista biten var TUFF. Jag var så trött. Det började att hällregna, blöt och kall!!! Början av loppet kändes ändå okey och jag kände mig stark men NU De små små backarna kändes superbranta och jag gick uppför många med raska steg. Det var svårt att komma igång och springa igen. När jag såg att det var 5 km kvar tänkte jag på en slinga i Varberg som är 2,5 km så två varv i den slingan sen är jag framme, enkelt. Håll nu benen levande och håll dig springandes.



När klockan visar 45 km, sträckan då jag egentligen ska vara i mål märker jag ju att jag har en bit kvar och funderar hur jag ska klara 3 km till kanske inte så långt i sammanhanget men just då kändes det som 2 mil extra minst!!!  Det blir mentalt som en käftsmäll. Jag hade räknat ner kilometer för kilometer och när jag inser att det är längre än 45 blir jag så trött och vet inte vart jag ska ta vägen. ska jag skratta eller gråta?

Orkar jag ens ta mig i mål? JO det gör du, pannbenet ser till att jag håller mig springandes ända in i mål och jag får medalj runt halsen ÄNTLIGEN och jag känner mig för jäkla lycklig att vara framme.

48 km traillöpning är bland det värsta och jobbigaste utmaningen jag har tagit mig igenom. Det var riktigt vackert i skogen så jag njöt lite också. :) Naturen är fantastisk, men LERAN!!!

När jag hör att jag hamnat på en 3e plats av 21 tjejer blir jag chockad men förbaskat nöjd och lycklig,


48 km traillöpning på 4 h 40 min. 


Dagarna efter loppet: har mina ben sagt adjö, segaste benen någonsin och jag har haft sådan värk. Hoppas den nu ger med sig!