Tänkte skriva lite om mitt första Göteborgsvarv ...
Fortfarande löphög i hela kroppen efter att ha gjort PB idag, men tar det från början..
Vaknade klockan 8 efter en god nattsömn. Åt en stor frukost och började ladda upp. Plockade fram tävlingsdressen och det började pirra lite i magen.
Halv 11 gick bilen mot Göteborg. Jag, Ruben och Gustav var lite stissiga i bilen, många fjärilar i magen. Halv 12 åt jag en pastasallad med kyckling. Vi var framme i Göteborg runt 12 och hade gott om tid till vår start 14.15. Skönt att vara på plats och vi chillade i en fin trädgård och laddade bara några hundra meter från start. Fixade med nummerlappen och gick på toa x antal gånger. :)
|
Laddar!! |
När det började dra ihop sig gick jag och Ruben som också skulle starta i led 9 mot starten. Nu pirrade det till rejält i magen och benen var sugna på att springa iväg. Så galet mycket folk överallt. Visste inte alls vad jag skulle vänta mig längs med färden.
|
Innan start |
När vi stod i startfållan tryckte solen mot kroppen och det började bli riktigt hett. Musik spelades trycket var högt och vi körde en liten uppvärmning innan det var dags för vårt startskott! PANG!
|
Bästa träningskompisen Ruben som gjorde ett kanonlopp! Du är grym! |
Det flöt bra i början. Jag sprang och kollade på klockan och var lite orolig att jag tryckte på för hårt men jag tänkte att nä nu fasen ska jag utmana så jag måste våga trycka på! Tankar som for igenom huvudet " lina du är stark" "du fixar att hålla ett högre tempo" "tro på dig själv" "kom igen nu, våga"
Galet mycket folk längs med banan. I början var det okey att hålla till vänster i "snabbfilen" men allt eftersom började det bli fullt överallt på banan. Kändes som att jag sprang mer på trottoaren och hoppade upp och ner än vad jag sprang på banan, allt för att försöka hålla mitt tempo.
Jag kämpade och järnviljan kopplades på. Broarna var lite sega uppför men jag kände mig stark. Gick in i min bubbla och stannade där, fokuserade på mig själv och min väg fram men sög också in stämningen runt omkring och den gav mycket energi.
Kryssade nästan hela sista biten, lite frustrerande vissa gånger då det tog helt stopp och jag kom av i min fart. Men jag kämpade på! Blev lite fartlek genom varvet.
Jag närmade mig målgången och jag försökte gasa på men nu var det mycket folk. Såg att jag närmade mig en riktigt bra tid för att vara mig. Benen sprang av glädje, hela jag av lycka!
När jag tog de sista stegen och kom över mållinjen kände jag mig så himla nöjd.
Klockan stannade på : personbästa 1 h och 35 min. Så himla roligt och är så nöjd!
Ser redan fram emot nästa år! Vilket härligt lopp!
TACK för alla hejarrop och stöd! Det är så guld värt! Kärlek till er! Ni ger mig energi!
|
I MÅL :) |