fredag 31 juli 2015

Kylig fredags-Sim och Cykel-intervall


Sophie hämtar upp mig strax efter klockan 7. Vi bilar ner mot Pickesjön som ligger här i Borås. Småhuttrar lite, det är inte varmt ute, termometern visar dryga 11 grader. Vi möter upp Elin och vi byter om till våra våtdräkter och gör oss redo för det svarta vattnet.

Känner oss lite tokiga och galna men nu är det dags att hoppa i det kyliga vattnet för det är inte många grader och luftens temperatur gör det inte lättare.




Okey säger vi, väl i vattnet måste vi bara börja simma så vi inte stannar upp och fryser ihjäl. Jag går på stenarna och sedan tar mod och hoppar i. Vattnet börjar att sippra in i våtdräkten och det är kallt. Jag börjar att hyperventilera och tänker att det här kommer aldrig gå, jag måste vända om.

Försöker att andas ta fina armtag och lugna ner mig och på något sätt lyckas jag. Det börjar att kännas mer behagligt, absolut inte varmt men helt OK ändå. Ner till andra sidan av sjön tänker jag simma och det är 1 km dit, det klarar jag. Andas fokusera tänk på något varmt. 

Det känns som att jag aldrig kommer dit. Jag tittar upp, simmar på, tittar upp, simmar på men det känns väldigt långt. Fötterna har domnat bort och jag funderar om jag ska vända, men jag är envis, fortsätter. 

När jag ser på min klocka att den visar 1 km så vänder jag och det är efter 17 min simning. Armarna börjar att domna bort och jag blir lite rädd här, måste få upp värmen, vevar på sparkar med benen. Börjar tänka på vad som finns på bottnen där nere, tänk om det kommer något och drar ner mig i sjön, vad finns där egentligen i det mörka? Sådana tankar man absolut inte får tänka där och då.
Bort bort bort med de tankarna.

jag börjar att närma mig land på andra sidan. några simtag till sen är jag uppe. Känner inte att jag fryser något nämnvärt just då jag är nog chockad däremot är fötterna isbitar så de känns som stora klumpar när jag går och de tinade inte upp fören några timmar efter


MEN vilken start och vilka brudar. Härligt att sammanstråla och simma tillsammans och lyxa till det med en frukost efteråt! LYX en fredag! 







jag fortsatte sedan min träningsdag och körde nästan 5 mil på min finaste pärla. 

Styrkeintervaller under 75 min aktiv tid 
5 min på tyngsta växlarna jag har sen växla ner och köra vanligt i 5 min så höll jag på
Tror att detta kan utveckla mig och göra mig till en starkare cyklist! :) 


En väldigt bra och härlig fredag i min nya hemstad Borås! 


tisdag 28 juli 2015

CYKELKURBITS - Snyggaste cykeldressen


För ett tag sedan fick jag ett mail från Sofie Lantto och en förfrågan om jag skulle vilja ha ett av de begränsade ( endast 10 exklusiva exemplaren ) av Cykelkurbits kollektionen som hon designat själv. 

Jag fick kolla på bilder hur cykeldressen såg ut och jag föll pladask redan då. Sofie skriver själv att designen har ett kurbitsmönster med ett stänk av cykling och Lappland och om du tittar noga så kommer du hitta allt från cykelhjul och sadlar till renar och hjortron i mönstret.

Jag kände mig så himla ärad att få förfrågan och vara en av de utvalda att få trampa runt i dessa snygga kläder. Jag tackade självklart JA och det var med ett stort leende på läpparna.

Dressen är svart/vit med tillhörande armvärmare och keps antingen i rosa, svart, rött eller blått och jag fick den rosa versionen, pinklove! 

För några dagar sedan kom det som jag väntat med spänning på. Paketet med cykeldressen!!! Det pirrade i magen när jag öppnade, och där i låg cykelbyxa, cykeltröja, armvärmare, keps, vattenflaska från CRAFT och en handskrivet fint brev från Sofie.

Vilken CYKEL-LYCKA!
Det är lätt det snyggaste cykel-kitet jag äger. 




Alltså kolla mönstret på ryggen, kärlek! 




Cyklade i dressen igår, regn, blåst och kyla mötte min kropp men jag kände mig ursnygg! 

Love!!!! Stort TACK Sofie! 

Jag hoppas att CRAFT väljer att lägga till detta cykelkit till sin kollektion så alla kan trampa runt med sjukt snygga kläder och fortsätt designa kläder Sofie, du är grym! 


onsdag 22 juli 2015

180 km cykel


Under en Ironman simmar man 3.8 km cyklar 180 km och springer 42 km. I söndags cyklade jag och Jani 180 km och det kändes så himla kul där på vägen allt klaffade. Sommaren längsta pass och det bar på småvägar, upp för många många backar men det var till fördel för mig, jag älskar ju backar.

Uppför backarna tänker jag starka ben, vilja, tryck på tryck på och det är en grym känsla när benen samarbetar och backarna uppför går som smort.

Energin fick jag genom Umarasports och det är sportdrycken jag kommer att köra med på Ironman. Bra att testa och magen höll sig i trim. Energin på topp i både kropp och knopp.

Härligt med sin själsfrände som sällskap. Det är så roligt att vi kan träna tillsammans. Jani får mig att utmana och tro mera på mig själv.

Och vad hände?? Jag cyklade mitt allra bästa jag. Snittade 30,5 km/h. Jag har aldrig cyklat 180 km så bra som jag gjorde, jag har aldrig kommit under 6 timmar men det gjorde jag i söndags. Cykelbenen har växt sig starkare. Jag log resten av dagen. Cykellycka!! 


Jag hoppas att jag kommer cykla under 6 timmar på Ironman också...det är drömmen! :) 



måndag 20 juli 2015

26 dagar kvar Ironman Kalmar 2015


Det börjar kittla till i kroppen. Mitt största mål för året är snart här. Jag pratar om Ironman Kalmar 2015. Resan och bubblan som ska ta fart. De där dagarna innan tävlingen går man omkring i triathlon världen och fjärilarna i magen är många men det är fantastiska dagar jag ser fram emot.

Jag hoppas att jag får världens bästa dag den 15e aug. Att jag simmar som fisken, cyklar med grymma cykelben och springer maran bättre än vad jag någonsin gjort där i Kalmar. 

Det blir min 5e Ironman i Kalmar. Såhär har det sett ut tidigare år:

2011: 12 h 11 min
2012: 11 h 34 min
2013: 11 h 48 min
2014: 11 h 27 min

2015? I mina drömmar slår jag min senaste tid. Allting är möjligt. Jag måste tro på mig själv. 


Solens strålar en fin simkväll. Det här är livet. 


fredag 17 juli 2015

Triathlon Passionen


Jag jobbar en vecka till sedan får jag ta ledigt och köra semesterträning :) Nu försöker jag pussla ihop jobb och träning så gått det går. Ironman Kalmar börjar att närma sig nu med stormsteg.

Om jag jobbar eftermiddag så älskar jag att ägna min lediga förmiddag på följande sätt:

06.30 Anländer till simstadion och ser att det ryker lite grann på ytan vid vattnet. Vilken fantastisk morgon. Solen strålar och jag kan inget annat än och älska simmet. Hoppar i vattnet. Andas in morgonens klara luft i mina lungor. Solen värmer gott och jag värmer upp med 600 meter insim sedan är det dags att köra igenom några intervaller.

Blev hundringar med paddlar.
5 x 100
100 lugnt
5 x 100
100 lugnt
5 x 100
100 lugnt

Avsim




Åker hem och äter frukost och sedan laddar jag min rosa pärla för en tur till Stamnared = backar!
Backträning så det skriker mjölksyra i benen. Att köra i backar är min nya favorit, vet inte varför jag blivit så förälskad i det, måste vara efter Mallorca. :)

44 km backträning och landar sedan hemma igen för att byta om och fara till jobbet. En helt perfekt morgon, jag har fått smaka på både simning och cykling.


Triathlon är verkligen min passion..... SwimBikeRun TriathlonLIFE!

torsdag 16 juli 2015

TriathlonTräning Olympisk distans


För cirka ett år sedan träffades jag och Saga för första gången. Vi hade sett varandra via instagram och vi båda gillade triathlon och tränade inför Ironman Kalmar 2014, vår träningsdejt går det att läsa om här . Roligt och träffa likasinnade och träna tillsammans med.

I tisdags tänkte köra en favorit i repris. En Olympisk distans varav:

1500 meter simning
4 mil cykel
1 mil löpning

Vi simmade i vår utebassäng här i Varberg. När vi väl skulle börja med våra intervaller så hade vi en bana för oss själva så vi kunde köra bredvid varandra.

Simpasset:

600 meter insim
10 x 100 m med starttid 1.50 Simmade varje hundring på 1.30

Simningen kändes riktigt bra. Det är roligare att ha någon bredvid och kämpa tillsammans med, det blir liksom att man sätter på den där sista växeln och kör lite hårdare än vad jag kanske hade gjort själv.




Efter simningen gjorde vi ett byte och satte oss på hojjarna för 4 mil cykel. Det blåste en del men mina ben var pigga och taggade att köra på. Hittade en bra position på min rosa pärla och nu var det bara och trycka.

Styrka, kraft, energi, det var mitt mantra under cyklingen.

Är jag andfådd? Hur känns pulsen? Utmanar du nu?

Jag kan trycka mera och det gjorde jag. Så himla härlig känsla och känna att benen levererar och att det går framåt med cyklingen. BOOM jag gillar att cykla kort och hårt. :) Hade jag aldrig trott!





Lite mer än 4 mil cykel blev det. Hopp i löparskorna och vi var båda glada att vi hade varandra, så mycket enklare att köra den sista biten om man är två.

Längs strandpromenaden med en sol i ögonen satte vi den ena foten framför den andra. Vi höll oss kring 04.50 fart och det kändes helt okey. Bra känsla i skorna.


Helt underbar triathlondag tillsammans och vi avslutade den på bästa vis med mat från NAMI!
Sushin där är gudomligt god.

Lycka en tisdag!




måndag 13 juli 2015

Race Rapport Motala VM Löpningen


Cyklingen var den bästa jag gjort hur skulle löpningen sluta? 

Bytet till löpskorna gick helt ok, jag är lugn och lämnar cyklingen bakom mig. Jag är nu på väg mot det sista momentet för idag, springa 3 mil på en tre varvsbana. Jag har inte sett banan förut så vet inte riktigt vad jag har framför mig.

Löpningen börjar fint längs med vattnet. Solen står högt på himlen och det är varmt! 
Jag försöker att fokusera på teknik och ta mig framåt så energisnålt som möjligt. 




Vi följer vattnet en bit sen springer vi uppför en kort men rätt så aggressiv backe, jag vet att jag tänkte " hallå backe varför kommer du här? " benen njöt inte fullt ut när jag sprang uppför den. Tänk korta steg, sakta ner på tempot lite, upp upp upp.

Vätskekontrollerna kommer ganska så tätt och det känns bra. Jag går igenom varje och tar två muggar, en med vatten och häller över huvudet och en med cola och dricker, blir även ett och annat chips. Salter jag behöver salter, det är varmt.

Och sen kommer den, sträckan där vi springer in i skogen och jag känner bara WOW. Lite mera skugga och skönt för fötterna med något annat än asfalt och jag njuter där i skogen. Har draghjälp av grymma Saga en bit längs med vägen, vi snackar och skrattar en del. 

foto Anders Stolt 

Kunde inget annat än och le inne i skogen! :) Här trivdes jag! 




Solen lyste igenom bland trädkronorna. Jag försökte hålla ett bra och jämt tempo under 5 min tempo, det fick bära eller brista. Jag ville utmana och testa löparkroppen. 

Ser en del jag känner igen och vi hejar på varandra, det ger energi som håller igång kroppen. Jag vill jag vill jag vill, tänker att jag är stark och pannbenet det är det vassaste redskapet jag har. Här och nu tänker jag.

Vad mer ger mig energi? Tänker bara bra tankar och lurar kroppen att den är pigg fast benen skriker och kanske helst av allt vill stanna. Men jag för dem framåt och med min vilja så lyder benen och det känns så himla bra. Magen är med mig, finns inget att klaga på. Idag är det min dag.




Det är en underbar känsla att närma sig målområdet. En lång raksträcka där publiken står och hejar fram oss som kommer och springer. En del springer in mot målet jag springer in mot min andra varv som också går fint och jag känner att jag har krafter kvar att hålla tempot jag gärna vill hålla.

Solen steker jag häller mera vatten på huvudet, jag måste kyla ner mig. Hett hett hett!

Kommer ikapp en tjej med en grym fart och jag tänker att henne vill jag inte tappa taget om. Hon får bli min hare. Vi springer med varandra nästan hela andra varvet och när vi kommer in mot stan igen och påbörjar vårt tredje och sista varv så taggar vi varandra. 1 varv kvar, NU kör vi! Kom igen!!! 


Energin kanske inte sprudlar i benen men jag tänker att den gör det. Jag lever på mina känslor, de är lyckliga och jag är snart i mål på ett världsmästerskap. 1 mil det är vad som är kvar. Räknar ner kilometer för kilometer. Nu är det dags tycker jag, jag vill gå i mål nu.




Sista varvet går lite trögt men det går. Alla skriker sista varvet nu, peppar och jag blir glad! Jag kommer in på raksträckan som leder in mot målet och jag har inte en susning hur jag ligger till i min åldersgrupp.

Jag tänker njuta mig in i mål. Närmar mig den blå mattan som ska ta mig över mållinjen. Och när det är några meter kvar så kommer en finsk tjej och verkligen spurtar allt vad hon har, "som om det vore ett hundra meters lopp säger speakern" kommer hon och springer om mig. 

Jahapp där blev jag 6a istället för 5a för hon är i samma grupp som mig. Just då känns det lite surt att bli sådär tagen innan mål, helt ovetandes att hon fanns där.  Den finska tjejen ber nästan om ursäkt när jag kommer fram till henne och säger att det var inte rättvist.

Men äsch 6a eller 5a det gör absolut ingenting. Jag är världens lyckligaste när jag korsar mållinjen på tiden 6 h 27 min. 7 min från tjejen som vann min åldersgrupp.

Löpningen slutade bättre än vad jag trott. Innan loppet hade jag önskat en tid på runt 2.30-2.40 men nu sprang jag 3 mil på 2 h 24 min. ( 04:48 i snitt ). Galet!!!! 



Det var en fantastisk resa. Jag kom 6a i VM. Så himla häftigt att vara med om. 
Detta vill jag göra igen! :) 





lite ont i benen precis efter mål :) 




Min bästa supporter Mamma. Jag är så glad att du följer med på mina upptåg.
Betyder så mycket att du/ni ( Ronny) är där! 



Min käraste gjorde också ett grymt lopp. 
Lyckliga VM finishers! 

torsdag 9 juli 2015

Kustjagaren Swimrun Karlskrona Silvermedalj


Låt äventyret ta fart :)

I fredags åkte jag och Jani mot Karlskrona för och delta i Kustjagaren swimrun som ett mixlag. Detta var vår första tävling tillsammans och jag kunde inte tänka mig en bättre mixpartner än min själsfrände. Kustjagaren är 26 km löpning och 4,3 km siming


Provade utrustnigen med lina dagarna innan 
 



Framme i Karlskrona hämtade vi startkittet:  en badmössa och en nummerlappsväst.
Bestämde oss för att vårt team skulle heta TRILOVE! Sen var det bara och ladda och tagga för en het dag i Karlskrona skärgård. Temperaturen för morgondagen visade 27 grader. Det skulle bli en kokande historia!
Team Trilove
 


Lördag morgon kom vi åt frukost och gick till platsen där alla lag skulle mötas för ett kort info möte innan bussarna skulle ta oss mot starten lite dryga 3 mil bort.

Hela morgonen var jag tokigt nervös och magen gjorde ont av fjärilarna jag ville bara komma iväg.
Framme vid start bytte vi om till våtdräkt och gjorde oss klara. Redan då var det kokande hett och alla sökte sig efter skugga.

Laddade före start! 
 

10.30 pangade startskottet och 220 lag (440tävlande) var iväg alla samtidigt. Trångt till en början då vi hade ställt oss alldeles för långt bak. Sprang om en del innan vi hittade en bra rytm och kunde springa på i vår fart.

Redan HÄR var det jobbigt. Benen ville inte svara de gjorde ont för varje steg jag tog. Värmen gjorde sig påmind, jag kände mig överhettad och veta att det är 8 km tills jag får hoppa i för första gången i vattnet gjorde mig orolig. Jag sa till Jani, jag vet inte om jag kommer orka detta.

Ett mixlag sprang om oss i grym fart. Då började jag tagga till. Imponerad fart i denna värme, pannbenet fram, de ville jag inte släppa ur sikte. Kanske våra farligaste konkurrenter? De såg starka ut men vi är starka vi också tänkte jag!

Innan tävlingen hade vi inte sagt något speciellt mål med dagen förutom att vi ville vara ordentligt trötta när vi springer i mål. Om vi nu skulle haka på detta mixlag så visste jag att det skulle bli en tuff dag. Jani räknade ner. 3km kvar till vattnet. Som jag längtade efter att få hoppa i och få känna kylan mot kroppen.

Några hundra meter kvar och jag ser den första vätskekontrollen och jag bara häver i mig sportdryck. Så törstig! Jani sa innan tävlingen att vid varje vätskestation dricker du mycket och jag löd inte svårt att få i sig vätska denna dag. Vi tar på oss våtdräkterna som vi sprungit nerkabbade med. På med mössa och glasögon och hopp i vattnet. Äntligen!

Vattnet når kroppen. Jag får en chock!!! Det svalkar inte ens. Va är det här? Det var ljummet och kylde inte ens kroppen. Jag som är en fryslort blev till och med besviken på det varma vattnet. Ibland kom det dock lite svalare partier i vattnet och då var det bara och njuta så länge som de varade.
Vi körde med en lina mellan oss och vi hade bestämt att vi drar varannan simning. Jani drog första långa simningen 900 meter. Att ligga bakom på fötter är bekvämt, man liksom sugs med i farten och knappt att jag behöver ta i när jag ligger där bak, skönt med återhämtning.

Vi simmar om många lag. Det känns härligt att bubbla omkring i havet. Simning jag älskar det. När vi närmar oss land och uppstigning känner jag, åh nej inte redan jag vill simma längre och mera.

Vi springer upp på land och löpningen är lite varierad, ibland skog, små stigar, grusväg och asfalt men mestadels ganska så lätt löpning inget jättetrixigt så det funkar för oss att ha linan mellan oss hela vägen.



Publiken hejar på och vi får reda på att vi är FÖRSTA mixlag som springer förbi. Vi blir förvånade men jätteglada att vi ligger så himla bra till. En lång väg in till mål men bara känslan att vara första MIX-lag ger oss energi och att om vi fortsätter i detta tempot och inget händer så har vi chans att topplacera oss. Vilken häftig grej! Nu KÖR vi!

Laget som vi såg i början som jag tänkte kommer vara farliga de är dem som vi fightas med under hela loppet. De springer bättre än oss men sedan tar vi ikapp på simningen och så pågår det hela vägen.


Löpningen börjar att kännas bättre för mig ju längre in i tävlingen vi kommer. Det är som att jag behöver en lång startsträcka. Simningen känns underbar. I havet trivs jag som fisken och känner mig stark. Några simsträckor leker vågorna med oss men då känner jag mig som mest levande.

När vi närmar oss den sista simsträckan på 550 meter så ligger vi bakom det ledande paret. Vi tar in på dem hela vägen och när vi kommer till platsen där vi ska upp och springa sista biten in i mål så kommer vi precis samtidigt upp och vi är iväg nästan samtidigt, vi kommer lite bakom.

De är starka och vi har inte någon direkt spurt att ta till så vi njuter oss vägen in mot mål och korsar mållinjen hand i hand som andra mixlag (av 62mixlag 12e laget totalt ) känns helt ofattbart.

Glädjerus!!! Kroppen kokar inombords både av våtdräkten och av lycka.

foto Anna Nystedt
 
 
Vår första swimrun tävling tillsammans och vi tar ett silver. 
Swimrun HIGH! :)
 

måndag 6 juli 2015

Race Rapport Motala VM Cyklingen


Efter mitt T2 byte var det alltså dags att ta min rosa pärla och susa iväg de 12 milen som var på en 3 varvs bana. Jag hade inte behövt strula med armvärmare i mitt byte då jag kände mig varm på cykeln redan den första biten men bättre varm än frysa. Armvärmarna är lätta att dra ner längs med färden.

När vi körde ut från Motala var det en grym publik som hejade och jag hörde mig namn flera gånger och det gjorde mig glad och peppad. Nu jäklar Lina tänkte jag, nu ska det utmanas och se vad kroppen kan åstadkomma. Gärna ett snitt på cirka 30 km/h önskade jag.

fokuserad blick mot växlingsområdet 

Cyklingen börjar med en ganska så lång backe och här tryckte jag på och jag känner att benen svarar och mitt självförtroende i backar har verkligen växt, det är här jag känner att mina ben är starka och de levererar idag. Mycket folk på banan och jag åker om en del uppför.

Benen kändes sugna på cykel och med fokuserad blick susade jag fram. Vi hade sidvind mot vändpunkten och här kunde jag ligga i högt tempo på platten något som är ovant för mig. Såg att jag höll ett tempo som jag bara kunnat drömma om. Vart kom dessa krafter från undrade jag för mig själv, var lite rädd att jag snart skulle krokna men kör bara kör tänkte jag.

Försöker att drick ofta. Sportdrycken från Umara är den energin som jag tänker ge kroppen under cyklingen. Hade två gels som nödraketer men de blev typiskt nog kvar inne på växlingsområdet, såg de inte i påsen och tänkte att de var borta på något tokigt vis.

100% fokus på cyklingen

foto Robert Pettersson




Dricka, trampa, hålla tempot uppe, positiva tankar, idag är det min dag, försörjer kroppen och huvudet med massa pepp. Cyklar om och blir omcyklad hejar på andra. 

När första varvet börjar ta slut är vi inne i Motala igen och vänder vid en riktigt snäv och liten vändpunkt, här får man se till att bromsa rejält och svänga som attans så man inte åker i backen. Trixigt! Ställer mig upp och trycker på farten och känner stödet och peppen från publiken och det tar mig andra varvet runt banan ungefär som det första håller jag mig stadigt och får inga dippar.

på väg från vändpunkten i motala 




Just idag är jag stark! Race with a smile!



Andra och tredje varvet går fort och känslorna liksom bubblar i mig då jag märker att cyklingen har gått bättre än vad jag någonsin hade kunnat drömma om. Visste inte ens att denna farten fanns i min ben på cykel. Jag var glatt i cykelhimlen.

12 mil och ett snitt på 34km/h. Jag har då aldrig cyklat så bra som jag gjorde då.  3 h 31 min cykel-lycka! Allt bara klaffade i sadeln. 

Började fundera kring löpningen och kände en liten oro.. Hade jag lagt för mycket krut på cyklingen så löpningen skulle nu bli lidande? 

Det återstår och se i nästa avsnitt! 

Här kommer jag in från cyklingen och mot mitt T2. Från cykel till löp! 


Jag var så glad :) 


fredag 3 juli 2015

Swimrun Tävling Kustjagaren


Nu är det några dagar sedan VM och jag lever fortfarande i TRI-bubblan. Dessvärre så blev både jag och Jani krassliga efter så vi har kurerat hela veckan och jag har fortfarande lite känning i halsen idag som jag verkligen hoppas kommer gå över tills imorgon...

För då ska vi köra swimrun tävling i Karlskrona som ett MIX-lag. Kustjagaren 2,6 mil löpning och 4,3 km simning. Swimrun träningen har väl lyst lite grann med sin frånvaro men vi hoppas kunna köra på bra ändå. Vi älskar båda simma och att springa så kombinationen passar oss.

Swimrun är namnet på sporten som handlar om att ta sig fram i terrängen i par. Deltagarna simmar tillsammans i havet eller i sjöar, och de springer tillsammans på skogstigar, vägar,  klippor, stränder och ibland på asfalt eller tom i obanad terräng.




Underbart att få svalka sig i sommarhettan 




Utrustningen i swimrun kan variera mycket. Det är tillåtet att använda bland annat paddlar, dolme, fenor, men allt ska du ju bära med dig under löpningen.

Vi kommer köra på bland annat detta.


  • Spännband runt midjan där vi sätter en karbinhake i och fäster vår elastiska lina i som vi har mellan oss. När vi då kommer simma ligger den ena framför och den andra bakom i suget vilket gör att den som ligger först kommer dra och göra jobbet medan den andra får lika bak och bubbla - ligga bra på fötter. 



  • Paddlar på händerna som gör att vi kommer lite snabbare fram i vattnet. 



  • Vi kommer inte att köra med dolme mellan benen utan vi kommer köra med urklippta liggunderlags "bojar" som vi kommer ha under våra kompressions strumpor.  



  • Sen har vi som vanligt badmössa, simglasögon, våtdräkt, skor, 



Delar av utrusningen.. 



Swimrun är fantastiskt kul 





Efter lunch drar vi mot Karlskrona. Ser fram emot en dag i skärgården med dig. Vi har inte kommit på något bra lagnamn ännu. Har fått lite förslag som : 

Blom-lass
Team Trilove
Tri - Hunters 
Team ta iiiiii
Team Snyggaste
Kust Kanonerna
Tri-Janis-Linis

Vi har lite beslutsångest. Har några timmar på oss att spåna i bilen. 

Har du något förslag? :) 

Team? 



onsdag 1 juli 2015

Race Rapport VM Långdistans Triathlon Simningen


Klockan ringer 06.25 lördag morgon och jag stänger av alarmet efter en ganska så god nattsömn. Tror inte det har kommit till mig ännu, att jag på riktigt ska köra ett VM i långdistans triathlon MEN nu börjar fjärilarna i magen komma.

Efter frukosten och x antal nervös-toabesök far vi ner mot växlingsområdet i de blågula dräkterna som vi ska bära under dagen. 

Det som oroar mig mest just nu är simningen och kylan. Jag hoppas kunna klara den!  

På växlingsområdet fixar jag det sista med cykeln, pumpar däck, hänger på mina vattenflaskor som alla tre är fyllda med Umara sportdryck, detta ska ge mig energi under cyklingen. Lägger två gels också i min bikebag som jag tänker att jag stoppar på mig vid växlingen och tar med på cyklingen som nödraketer. 

Hänger upp min bikebag och min runbag.
Memorerar en gång till vart jag ska ta vägen när jag kommer upp från simmet. 

här hänger växlingspåsarna under tävlingsdagen 


Jag får gå på toa flera gånger. Min mage är orolig och gör ont. Börjar bli riktigt nervös nu! Träffar Mamsen och Ronny som har kommit och ska vara med under dagen och heja. Guld värt!

Känner mig lite frusen. Dubbla tröjor på kroppen. Smor in hela mig själv med vaselin, hoppas det kan ge en liten värmande effekt under simmet. Fick tips att även smörja in ansiktet så det gör jag också. Alla tips mot kylan är välkomna. 

Nervös tjej! 

Själva starten gick i tre vågor.

09.25 Elit
Våg 1 09.35 Herrer AG 18-49
Våg 2.09.45 Damer AG plus herrar 50+

Det börjar att bli dags att hoppa i våtdräkten och sätta på sig utrustningen. Dubbla badmössor idag för att försöka hålla värmen! Starten för elit och våg 1 har gått och nu är det dags för vårt led att gå mot starten och hoppa i vattnet som har en temperatur på 14 grader.

Försöker tänka positiva tankar. Jag är inte rädd, jag klarar av kylan. Mamsen hejar på nere vid vattnet och jag är glad över att de är där.

Går ut på rampen, fötterna når det iskalla vattnet och domnar av. Jag står stilla där ett tag tills jag tar mod och hoppar i. Det är start i vattnet så vi simmar ut till bojarna där starten ska ske. Aldrig varit med om vattenstart så ny upplevelse för mig. Vi ligger därute och speakern säger att det är 5 min till start.

5 MIN? Herrejösses, ska jag ligga här i fem minuter. Jag börjar att hacka tänker. Det är kallt. Trampar lite vatten. Kroppstemperaturen sjunker. Minutrarna tickar på långsamt. 3 min till start. Vi ligger på ett långt led. Det känns som att det är galet mycket folk som ska iväg samtidigt, jag fattar inte hur det ska gå till.

glad, nervös, rädd 

Simmar ut mot bojarna där starten ska ske 



Inväntar start på en långt led 



1500 meter simning det är nu dags!! Jag tänker att jag ska försöka simma så fort jag bara kan så mitt lidande i det kalla vattnet blir så kort som möjligt. Starten går och vi är iväg rätt ut i vattnet.

Jag hyperventilerar. Svårt att andas och simma. Får bröstsimma några tag. Det är galet med folk överallt. Simningen känns katastrofal. Jag andas upp vid varje tag för ansiktet vill inte vara i vattnet för länge. Det här kommer inte gå. Jag får alla negativa tankar i huvudet. Kan inte fokusera på något annat än att det är kallt.

Plockar fram mitt pannben, det är nu jag behöver det som allra mest. Bara jag kommer fram till uppgången och klarar simmet är jag glad. På vilket sätt eller vilken tid spelar ingen som helst roll bara jag kommer fram. När vi rundar bojen och är på väg tillbaka så tänker jag YES nu är det inte långt kvar, har jag fixat första biten så kommer jag klara andra delen också.

Jag får lite ny energi. Vevar på med armarna och nu känns kylan inte alltför farlig längre. Följer strömmen men plötsligt är det två strömmar med folk, en som följer bojarna rakt ner och en som går lite mera snett åt vänster. Blir förvirrad! Men jag måste ju mera snett åt vänster det är ju där uppgången ligger. Men så jäkla lätt att bli förvirrad där när man ser att två grupper ligger åt olika håll. Jag väljer rätt håll och simmar rakt mot uppgången.

Från att vi har vänt vid bojarna så simmar jag sträckan helt själv. Inga fötter att ligga på, bara jag själv och mitt fokus att komma framåt. Jag ser att jag börjar närma mig uppgången och den glädjen som fylls i kroppen är enorm. Äntligen!

Simmet kändes helt kasst. Men vad jag inte visste då var att jag var 2a tjej upp ur vattnet i min Age group. Jag simmade på 24 min 57 sek. Helt otroligt! Tänk att ha andra bästa simtid i världen i min grupp, jag är förvånad och galet glad! Kylan övervanns!! 

Springer upp ur vattnet och hämtar min blåa bikebag och skyndar mig in i tältet för att byta om. Av med våtdräkten det gick fort. Nu på med sockar, cykelskor, hjälm, nummerlapp och armvärmare. Valde att ha med armvärmare för att jag trodde att jag skulle frysa skjortan på cykeln efter simmet.

Armvärmarna krånglar, jag är blöt och de går inte att få på. Blir frustrerad! Tillslut efter sisådär 5 min så är vi iväg, jag och min PINK LADY! :) Nu jäklar ska det utmanas på cykeln!

Positiva tankar och energi nu!!! 
Fortsättning följer....