Dagen började med att jag blev intervjuad av Varbergs posten. Mycket trevlig reporter så det var skoj.
Hoppas på ett fint reportage nästa vecka.
bubblar av triathlon!!
Dagens träning blev med sällskap.
Kul med push och styrketräning med tempo. Vi körde mot klockan idag 30 sek på varje övning x 3 set
Passet började med
Övning med Flowinplatta där främst triceps, axlar och stabiliteten i magen tränas
varvat med
Benböj med boll bakom ryggen
sen byte och allt gånger 3
Och efter varje klart set utfallssteg med hopp ( tokjobbigt men bra för benen )
för att sedan fortsätta med flowin och benböj
Det blev också sit-ups på boll med fötterna mot väggen
varvat med Ryggresningar
Och efter klart set benböj med stång
ett antal jobbiga armhävningar ( vissa gör dem på ett ben ) starkt
jag börjar alltid på tå men när jag känner att det bli alldeles för jobbigt sätter jag ner knäna
detta varvat med
plankan + sidoplanka
Kul med styrketräning med lite högre tempo. effektivt jobbigt och bra!
som vanligt min läxa efteråt. hitta ett trappsteg och kör!
3 x 15 excentriska tåhävningar
vaden känns mindre och mindre ont nu och jag är överlycklig att det går framåt!
Vi avslutade kvällen med ett spinningpass!
55 min i spinningubblan och svetten droppade ner på golvet.
Jag är så oerhört taggad och jag ser så mycket fram emot hösten/vintern.
Motivationen att bli bättre är på topp, jag vill hitta en plan som passar mig. Svårt men jag undersöker saken!
Det ska byggas upp en bra grund.
Imorgon är det dags för morgonspinning igen. Hoppat in många gånger denna vecka och det är så kul.
Nästa vecka börjar höstschemat och jag har nu fått 2 spinnpass att köra! Superroligt!
Imorgon händer det annat kul också. Jag ska träffa grymma Helena, hon ska köra lopp här på lördag
min mtb-idol!!!
Spännande med bloggträff!!
Spinningbubbla imorgon och jag tror att jag tar med mig löpskorna också! :)
Solens strålar ska skina och jag vill springa längs med vattnet!
Har fått rycka in många mornar nu och väckt upp kroppen tillsammans med underbara cyklister på gymmet.
Så även denna morgon. Träningsvärk i benen sen boxningen igår och dess burpees fokus.
Skönt att cykla ut benen och jag älskar verkligen att få sitta på sadeln och förmedla min kärlek till cyklingen.
Underbar start på dagen!
Efter spinnpasset gjorde jag min läxa. Mina excentriska tåhävningar. Jag känner att jag sakta men säkert stärker upp min vad igen. Den är inte helt bra men nu är det nära. Jag känner energin och jag känner hur mycket bättre det är nu. Kroppen är en fantastisk maskin.
Det blev även min favorit coreövning. Mage på boll med fötterna på väggen.
Sen blev jag uppringd av Varbergs posten och de hade hört talas om mig.
Så imorgon ska jag intervjuas och så kommer det ett reportage lite längre fram.
Spännande och kul.
Nu kommer jag bli känd som IronmanLina här i Varberg :)
Nu sitter jag med en svag doft av saltvatten i håret.
Jag entrade simstadion i eftermiddags. Sista veckan de har öppet utomhusbadet.
Solen skiner här och det är ljuvligt att få känna på solens strålar igen!
Jag blev alldeles bubblig och lycklig när jag såg vattnet.
I med mina öronproppar. på med glasögon och mössa. sen hopp i det ljuvliga blå.
hade inte speciellt pass planerat utan tanken var mest att få känna vattnet igen.
och som jag gled och hittade den där underbara simkänslan. varje gång jag andades såg jag den blå himlen.
det här med triathlon. jag är så glad att jag har upptäckt det.
jag älskar att hålla på med det och jag hoppas att jag kommer göra det länge länge.
jag vill bli bättre och jag har många år framför mig.
Idag var det simbubblan som var det bästa.
Ibland finner jag inte ord på känslorna jag känner.
Sitter med en kropp som är riktigt trött överallt just nu.
Härlig känsla!
Såhär såg min kväll ut på gymmet...
Jag började med att springa 1 mil, faktiskt på löpband idag, då man inte gör det så ofta så funkar det bra
ett lagom skönt tempo. skönt att springa ut stelheten som satt i benen sedan body pump passet igår.
sprang mjukt och fint, en härlig löpkänsla in fann sig.
Efter 1 mil som passerade fort och skönt var jag sådär härligt svettig och benens stelhet hade försvunnit lite grann.
Jag tog mig ner till stretchhörnan och gjorde mina excentriska tåhävningar som jag gör precis varje dag nu för min vad. Jag vill bli starkare i den. Jag är noga och gör min läxa. Stretchar och masserar varje kväll.
Jag har sedan länge lovat att jag ska gå på ett boxpass och idag passade det att utmana kroppen
BOX - instruktören berättar att det blir ett jobbigt pass för benen idag och det kommer att vara tema burpees. Oj oj tänker jag!
Men jag taggar till och chockar kroppen med något annat som inte innebär löp, sim eller cykel!
NU ska handskar och mittsar på!
Träffar Susanne som ska vara min boxpartner!
Passet kör igång med en rejäl fart redan från början. Högt tempo i slagen och pulsen kommer upp.
Det blir slagkombinationer
jab, cross, uppercut
och förstås en massa burpees, armhävningar, benböj, mage
Passet går väldigt fort
hela tiden händer det något och det är kul att träna tillsammans i grupp och med en partner!
Kul att peppa varandra och Susanne var galet snabb i sina slag och hade riktigt fin teknik! Grym tjej!
Kroppen är sådär härligt trött och go!
Men imorgon blir det redan nya tag.
08.30 sitter jag på spinningcykeln och drar igång ett gäng cyklister!
Jag njuter av Ironman bubblan ännu och blir så himla glad när mitt nya gym vill uppmärksamma det jag har gjort. Jag är Friskvågens Ironwoman.Tusen tack för era ord!
Jag har börjat träna lite smått igen.
Instruerat i spinning i veckan och haft underbara deltagare. Vilken energi jag har fått genom dom.
Underbart!
Igår blev jag förfrågad om jag ville följa med på banintervaller.
Jag har inte sprungit på bana sedan lågstadiet så blev intresserad och följde med grabbarna.
Började med uppvärmning
Sen var upplägget:
4x800 meter
4x 400 meter
Vi delade upp oss
Så när två/tre sprang stod de andra och vilade och väntade på sin tur
När vi körde 400 meter sprang vi alla och hade 2 min vila mellan
Det var Jättekul!
Benen svarade hyfsat bra och jag kunde ha en bra och jämn fart.
En fredag kväll helt i min smak!
- kul att springa tillsammans
- kunna peppa varandra
- härligt underlag
- skön känsla att trycka till lite extra
Grabbarna var mycket duktiga och snabba!
Hoppas att detta fredagsfyset kommer bestå
varannan fredag sa vi! Känner mig så himla peppad för en ny träningssäsong!
När jag kom i mål var benen trötta men jag var så otroligt lycklig!
Jag fick medalj runt halsen och känslorna var enorma.
En tjej som arbetade där kom fram till mig och frågade hur jag mådde och sedan sa hon att hon skulle visa mig runt till alla delar som fanns bakom målgång, jag blev väl omhändertagen :)
Först blev jag med på bild med en väldigt fin bakgrund :)
Det var uppbyggt ett stort område där det fanns kylande bad, mattält, dusch, toalett, massage, utdelning av finisher tröjan.
Jag gick raka vägen till mattältet.
Siktet blev inställt på vattenmelonen som jag såg långt fram
Läskande gott, jag åt hur mycket som helst
Tog en filt om mig och värmande soppa som också fanns på plats.
Sen gick jag och hämtade min finishertröja.
Och just nu dricker jag kaffe ur världens finaste mugg som jag fick av mamsen!
Den är STOR och det står IRONMAN på den!
TACK!
Resten av kvällen befann jag mig i Ironman bubblan och njöt!
Jag somnade med värkande, krypande ben men med ett stort leende på läpparna.
Söndag morgon vaknade jag 06.00 av att jag var vrålhungrig
Tog mig upp ur sängen och kunde konstatera liksom förra året att höftböjarna var en aning stela
Annars var jag i väldigt god mod och så lycklig men också lite lite sorgsen att nu var det över
en liten tomhetskänsla
Jag har inte haft ont någonstans efteråt mer än skavsår under armarna och ett blått öga efter simningen
Benen har varit trötta i veckan så jag har låtit dem vila mycket
Jag har behållit mitt "åkband" på ( precis som man gjorde när man var liten och hade varit på liseberg)
Jag vill inte släppa taget riktigt än...
Jag vill TACKA alla som har kommenterat och stöttat mig längs min väg, under loppet och nu efteråt, via bloggen, facebook, sms, på banan. Det har hjälp mig framåt och jag är så tacksam för allt stöd!
Det är GULD värt.
Min familj som hjälpte mig med bidrag till anmälningsavgiften, utan er hade det inte varit möjligt.
Stort stort tack återigen!!!
I Kalmar sprang jag i mål som15e bästa kvinna i åldersgruppen 21-34
nu drömmer jag om en topp 10 :)
T2: Växlingen mellan cykel och löpning tog 4 min 20 sek, förra årets byte tog 4 min och 9 sek. Alltså lite snabbare förra året, fast då var det inte det här nya grejen med påsarna.
Löpningen 4,2 mil
När man kommer ut på löpningen får man inte tänka att det är ett maraton man ska springa utan dela gärna upp loppet i olika etapper.
Löpbanan bestod av tre varv, varav 15 km, 15 km och 12 km sista varvet.
Förra året sprang jag löpningen på 4h och 5 min, vilket jag kände mig mer än nöjd med.
Detta år hade jag inte något särskilt mål med löpningen eftersom jag inte har kunnat löpträna precis som jag kanske velat. Jag var lite orolig hur vaden skulle reagera så jag hade inte några större förhoppningar om en bättre tid. Men jag drömde om en löptid på runt 4 h.
VARV 1. 15 km
När jag satte på mig löpskorna och sprang iväg var det pigga ben.
Adrenalinet pumpade i hela kroppen
Jag flög fram, kanske alldeles för snabbt men det struntade jag i just då
Det var så himla härligt, nu var det bara jag, ingen cykel som kunde haverera utan bara jag och min kropp
Såhär glad vad jag under första varvet
foto: robert pettersson
Det stod folk längs med banan och min fina hejarklack var fortfarande vid banan och jag gav dem alla en high five när jag sprang förbi och sa att jag älskade dom!
Depåerna kom ganska så tätt och det var skönt
jag gick igenom varje depå och tog en mugg vatten en mugg avslagen cola
sen tog jag även ett par chips för att behålla saltnivån i skick och en och en annan saltgurka slank ner också
magen kändes jättebra och samarbetade med mig
Det går knappt beskriva trycket som var ut med banan
jag fick massvis med energi av alla hejar-ropen
det gör så otroligt mycket att någon säger ens namn, säger att löpsteget ser lätt ut och att man ser stark ut
det ger en extra push och höjer självförtroendet
15 km gick väldigt fint och jag hade otroligt kul längs med banan
när man kom in i stadskärnan var det folk precis överallt och det var mäktigt att springa fram
jag skrattade och njöt av att befinna mig där, jag log mig igenom hela staden
hejade glatt på alla som ropade på mig
De första 15 km hade jag ett bra tempo som låg mellan 4:47 och 4:51
Lätta och pigga ben
När man hade passerat ett varv fick man ett grönt band runt armen
när jag sprang ut på mitt andra varv mötte jag triathleter som hade på sig sitt andra band och jag imponerades över hur snabba de var, de var alltså snart i mål, men jag hade en bit kvar.
När jag hade sprungit 2 mil blev benen helt plötsligt segare och det började värka lite lätt
Jag kunde inte hålla samma tempo som tidigare utan det sjönk nu
Men jag höll mig springandes och kämpade
17 km till 29 km hade jag ett tempo mellan 5:10 och 5:53
det gick segare nu
men jag njöt av banan
vi sprang längs med vattnet, vid Kalmar slott, i stadskärnan ( som var det bästa )
När jag passerade mitt andra varv fick jag ett fint rosa band att ha runt armen vilket betydde att jag bara hade 12 km kvar. KÄMPA nu LINA. Jag bet ihop och visualiserade mig målgången som var så nära nu.
precis fått mitt fina rosa band :)
Jag delade upp sista biten
stannar även nu vid varje depå och fyller på med salta chips och cola
Det blir min morot
När jag kommer till en depå får jag gå några steg fylla på med energi sen vidare springandes till nästa depå och gå några steg och så vidare
Bara att man vet att man har så liten bit kvar ger mycket energi
folket runtomkring ser också att jag inte har långt kvar när de ser att jag har två band runt armen och ropar att nu är målgången nära
du ser fortfarande stark ut
Jag håller mig springandes trots väldigt trötta ben
jag tittar på min klocka och efter mycket räkningar, flera gånger om, (huvudet är inte helt med på banan efter en hel dag in action ) ser att jag kan komma in under 4 h.
under 4 timmar tänker jag, hur är det möjligt? Löpningen kändes tyngre än förra året, men jag kan ändå komma in på en bättre tid?
Det gav mig en rejäl kick.
Nu var målet att hinna i mål på en löptid under 4 h
Ruset går genom kroppen. Nu är det vilja! Nu är det kämparglädje. Nu ska de allra sista krafterna ut!
Sista milen blev den långsammaste
här blev det ett tempo från 5:24 till 07:17
Här kommer jag springandes sista biten in mot målgång och jag är trött men otroligt lycklig!!
När jag kommer in på målgången, ser målet och hör mitt namn sägas av speakern
Lina, you are now an Ironman
Det gör att jag bubblar av lycka och sträcker armarna högt upp mot himlen och bara njuter mig över mållinjen.
Jag ser att klockan stannar på 11 h och 34 min ( förra årets tid 12h och 11 min är slagen )
Löptiden förbättras även den, jag sprang in på 3h och 55 min och slog förra årets tid som var 4h och 5 min.
Vilken UNDERBAR DAG!!!!
Kan knappt tro att det är sant! En sådan förbättring hade jag bara kunnat drömma om.
Jag möts upp av finaste Johanna som kramar om mig och jag är helt tagen av ögonblicket.
Det är en sådan fantastisk känsla, att efter 11,5 h komma i mål.
Känslorna är enorma.
Man är så glad och stolt.
Finaste medaljen !!!
Jag är fortfarande kvar i Ironman bubblan.
Så det lär komma en del inlägg som fortsätter handla om min dag! :)
T1: Växlingen mellan simning och cykel tog mig 5 min 6 sek förra året tog det bytet 5 min 9 sek
en liten förbättring :)
Jag hoppade på min kärlek Cervelo
foto Robert Pettersson
Ölandsbron väntade på oss och cirka 10 cykelmil på Ölands vackra vägar
På bron blåste det medvind och vi rullade på ganska så fint
Försökte njuta av utsikten och blickade ner i sundet och tänkte att där simmade jag alldeles nyss, cool känsla
Allt jag ville just då var att få upp värmen
jag frös och hela kroppen skakade
knäna vibrerade och ända ner till pedalerna
försökte slappna av men det var inte lätt
mina funderingar på sadeln just då : när jag simmade hörde jag att speakern sa att om man börjar frysa i vattnet så förlorar man extra mycket energi, det var inte uppmuntrande för mig just då.
Hur mycket mer energi har det gått åt?
Jag började äta direkt när jag satte mig på sadeln.
Jag hade med mig två flaskor vatten på cykeln
2 bars och 1 gel
resten av energin jag behövde tänkte jag ta i depåerna
Jag åt den ena baren och fyllde på med vatten.
Längtar så oerhört efter värme. Hela kroppen kändes stel som en pinne.
När jag och Cervelon anlände till Öland visste jag att Anna (fin kompis från Gävletiden) och hennes familj skulle stå vid en rondell ganska nära
Jag såg fram emot att få se henne och få extra energi
Jag höll utkik och plötsligt hörde jag mitt namn och hela hennes familj hejade på mig
ÅH TACK det var guld värt
Jag fick extra krafter och kroppen började sakta men säkert tinas upp
NU kunde jag njuta
Öland var så vackert och stämningen på ön var helt magisk
I de små byarna som vi cyklade igenom satt det byfolk och hejade fram oss cyklister
Jag log mig igenom cykling på alvaret
Dofterna av landet gjorde att jag kände mig hemma
Ladugårdarna
De fina platta vägarna
Vinden som knappast var märkbar
Jag njöt av varje sekund på Öland, det var så vackert, allt var perfekt.
Jag kunde nog inte varit lyckligare än vad jag var då.
Pigga ben och en kropp som samarbetade
Vid varje depå kastade jag min flaska jag hade bak i flaskstället och fyllde på med cola/vatten
Jag haffade även åt mig en banan vid varje depå
Åt en och annan energikaka
Höll koll på klockan och åt en salttablett i timmen
Drack mycket vatten
10 mil på Öland gick fort.
Det var dags att entra Ölandsbron igen
cyklade igenom rondellen där Anna och hennes familj stod igen och hejade på mig, det gav mig en kick! TACK!
Bron kändes längre och tyngre denna gång
Tillbaka på fastlandet var det 8 mil kvar.
Kom in i en rondell där publikhavet var enormt
Vilket stöd
Hade min fina hejarklack på plats i rondellen
Vilken energi
Efter Kalmar innestad så kom vi ut på lite mindre roliga vägar
Asfalten blev lite gropig och det blev nästan alldeles tyst omkring
Det hördes ingenting från cyklisterna som cyklade om
Jag började känna mig väldigt mätt på energikakor men försökte ändå att äta så bra jag kunde
Det sista man vill är att gå in i väggen och få slut på energi
Milen betades av
När jag hade 5 mil kvar så tänkte jag att nu har jag bara vägen som jag brukar köra till Falkenberg kvar
Snart klar med 18 mil cykling alltså
Det kändes riktigt fint
Känslorna man känner längs vägen är näsintill obeskrivliga
Det hinner komma mycket tankar
Men inte en enda tanke på att jag ville stanna utan matade på med fina positiva tankar
Jag kände att cyklingen var lättare detta år, jag kunde ligga i ett högre tempo
och jag hade ett bättre tryck i pedalerna ( men kanske att jag hade kunnat trycka på lite till )
Det är en svårt att disponera krafterna, man vill inte ta ut sig alldeles för mycket på cykeln för man vill ha hyfsat pigga ben till löpningen sen
Sista biten in till kalmar var lite backig och jag tog det ganska så lugnt för att förbereda kroppen inför löpningen
Jag började visualisera vad jag skulle göra när jag kom fram till växlingsområdet
- gå till min cykelplats och lämna Cervelon
- besöka toaletten
- hämta min run-bag
- på med löpskorna och springa iväg
När 18 mil passerade hade jag cyklat i 6 h och 10 min
förra årets cykeltid var 6 h och 29 min alltså en förbättring även där :)
men jag har ju drömmar om att förbättra mig ännu mer!
In på växlingsområdet
följer planen och springer mot toaletten...
Vidare till min run-bag
på med löpskorna och springer iväg