söndag 6 september 2015

Race Rapport Ironman Kalmar Löpningen


42 km löpning väntar alltså Ett marathon efter 3,8 km simning och 18 mil cykel. 

Förra årets löpning i Kalmar kantades av maguppror och hade håll nästan från start. Det var en historia jag hoppades inte skulle ge sken av sig i år. 3h 55 min är min bästa ironman mara. Siktet inställt på att göra en tid under 4timmar. 

Jag tänkte på vad Jani hade sagt till mig innan loppet, försök att öppna tufft om benen är med dig. 

När jag lämnar cykeln på sin plats tar jag mig tid att gå en snabbis på toa. Hämtade sedan min run bag snörade på mig skorna och tog min lilla vattenflaska som innehöll en väldigt stark blandad umara sportdryck, skulle verka som en gel som jag skulle bära med mig under löpningens första del. 

Benen springer på och det första varvet börjar i Kalmar innerstad där folkmassorna är gigantiska runt banan vi springer. Det är här man får känslan av magi, upprymdhet, glädje, att man är stjärnan i filmen. Heja lina hör jag överallt och jag ler! 

så glad att befinna mig på Kalmars gator 


Det går bra att springa, jag går ut hårt lägger mig strax under 5 fart. Tänker att det går för fort ibland men det håller så länge det håller tänker jag. Just nu är jag upprymd av allt härligt folk som är ute på gatorna och hejar.

När jag ser min älskade Jani och support ropar de och säger att jag ligger på 4e plats i min age group! VA?? Jag fattar ingenting. Jag 4a i min age group, hur gick det till? 




Kicken jag fick av deras ord gjorde nästan så att jag flög fram. Wow!!! Detta kan jag inte släppa nu, tänk om jag skulle bli 4a i min age group hur coolt hade inte det varit. Håll i detta nu! Har ingen aning om vart 3an ligger i förhållande till mig men nu vill jag inte släppa 4e platsen.

Har aldrig någonsin varit i närheten av att befinna mig såhär högt uppe i en resultatlista någon gång under Ironman Kalmar, det gav en härlig känsla. Jag kanske äntligen börjar att tro på mig själv och träningen som jag gjort har gett mig resultat.

Fokus i blicken... steg för steg, bit för bit! 






Det är 3 varv vi springer. Dessa värdefulla band som vi samlar på armen efter varje varv, de blir man väldigt glad av och få. Stämningen bland oss som kämpar på banan är grym. Vi peppar varandra och när jag ser någon jag känner så skiner jag upp ännu mera och peppar på och jag blir glad.

Underbara vänner som stöttar och ger mig värmande ord! 
Tack! 



Jag dricker i min vattenflaska och hoppar över stationerna, tar bara en mugg vatten och häller över huvudet. Det är varmt nu! Tack för alla vattenslangar och duschar som vi deltagare kunde svalka oss i, guld värt för värmen var inte min vän. Jag var så överhettad!

Min finaste Mamma och hennes Ronny hade gjort ett väldigt fint plakat på banan. 
Det gav mycket energi! 




Även Angelica och hennes familj hade gjort ett plakat och hejade på mig som toookar när jag sprang förbi. Åh jag ville bara stanna och krama om hela bunten, så fint gjort! Tusen tack! Bästa supporten! 



Under mina 2 mil kändes benen väldigt bra och jag kunde hålla tempo men sen va det som att benen sa ifrån. Det blev segt att springa och när jag fick mitt andra band av tre på handen så var det pannbenet som kopplades på. Ett sista varv nu, KOM IGEN! Glad att magen var lugn och fin inte en uns av kramp.



När jag närmar mig slutet så ser jag att jag kommer lyckas med att springa under 4h på maran. Nu är det bara all in och jag sätter in en sista spurt, och det går, NU vill jag in i MÅL. Den blåa mattan närmar sig jag hör speakern och jag kommer springandes.

Leendet och känslorna i kroppen är en obeskrivlig känsla. Det är som att hela kroppen bara fylls med bubblor och jag håller på att sprängas av glädje och rus. Ser jag att det står under 11 timmar där???

Jag hör mitt namn:

Lina You are an Ironman och jag kör en high five! Jag kunde inte vara lyckligare nu!

Jag springer maran på PB 3h 41 min ( vilket ger ett snitt på 5:15/km )

Kommer in på en 3e plats i min age group får jag veta när jag i mål och det känns helt ofattbart. 15e bästa kvinna totalt i tävlingen. Vad hände? Jag fattar ingenting. Just då bubblar jag nästan sönder.

Totaltiden blir 10 h och 42 min , jag gör PB med 45 min. Känslostormar!!! 


Kroppen levererade som tusan. Vilken magisk dag!
Kalmar Jag älskar er! 
Stort TACK alla som hejat och supportat mig! Guld värt på min resa!

Jag kommer aldrig glömma denna dag... fantastisk! 











7 kommentarer:

  1. Helt fantastiskt bra gjort av dig Lina! Ryser när jag läser i lägget:-) blir så spännande att följa dig på kona :-)

    SvaraRadera
  2. Härlig läsning!! Och du är SÅ värd denna platsen!! Hoppas vi har möjlighet att hejja på dig i Kalmar fler gånger!! :)

    SvaraRadera
  3. Så otroligt imponerad av dig. Du är en stor inspiration. Grattis till en fantastisk tid!! :)

    SvaraRadera
  4. WOW! Grattis till en superb prestation!

    SvaraRadera
  5. Exakt, öppna hårt är grejen, man är väl inte en tunnbäbisfegis ;-)

    SvaraRadera
  6. Wow jag bara ryser när jag läser, vilken bragd!!

    SvaraRadera