lördag 7 november 2015

Ironman Kona race rapport cyklingen


Cyklingen med världens finaste TREK! 





Då var det dags att ha en bra tur på cykeln, 18 mil skulle avverkas. Detta är cykelbanan. Jag hade spanat in banprofilen innan men jag blev mäkta förvånad när jag väl var på plats och cyklade där. 



Jag var iväg längs gatorna i Kona och blev påhejad av en fantastisk publik längs med sträckan i staden. Vilken energi och jag blev världens gladaste när jag ser att min kärlek Jani står där och hejar på mig! Så underbart att jag hann se dig. Jag blev förvånad över sträckan i stan, trodde vi skulle direkt på motorvägen och lavafälten så detta var en positiv överraskning.

Insmord och alldeles vit av all solkräm! 

 

Efter turen i stan så cyklade vi mot lavafälten, de man sett på tv och aldrig hade kunnat föreställa sig hur det egentligen skulle vara där om än mindre att jag själv skulle cykla där en dag. helt otroligt. En drömvärld!

Första biten kändes helt okey. Inte så blåsigt men desto mer upp och ner. Jag blev som jag skrev förut väldigt förvånad över hur kuperat det var, inte superbrant men sådana där långa sega backar som man fick mata sig igenom. Första 8 km höll jag ett snitt på 27 km/h, tuffare cykling än i Kalmar helt klart! 

Sen hände något med banan under 4 km då var det medryckande vindar och nerför en bit så den sträckan cyklade jag med ett snitt på 46 km/h. Galet fort och det var det snabbaste jag cyklade för dagen. 

Fokus i blicken 



Jag hade en bra känsla i kroppen och jag tog det fint och höll koll på att min puls inte skenade iväg. En bra dag och ta mig runt välmående var ju mitt mål. Vätskestationera kom tätt och det världsklass. En vattenflaska i handen och hela jag blev blöt. Värmen gjorde sig påmind och jag hällde hela tiden vatten över kroppen för att svalka mig och det funkade riktigt bra. 



Jag är så glad att jag fick denna klockrena bild för det var precis såhär det var. Vatten på huvudet, jag hade ju köpt en ny hjälm och där fanns det hål längst bak och det var ju perfekt att hälla vatten i så att jag även fick svalka mitt huvud. 

Stekande hetta på lava fälten



Jag kan nog inte säga att jag led av värmen på cykeln, såklart att det var varmt men jag lyckades hålla mig kall och drack det jag behövde. Jag mådde bra! Umara sportdryck är den bästa drycken jag någonsin provat och den gav mig allt jag behövde.

Några GU:gels slank ner i magen också och det var första gången jag provade dem och jag blev helt såld. Jag verkligen längtade efter att få öppna ett paket, så himla härligt det kändes, jag brukar annars avsky gels men dessa var så fantastiskt goda så nu vet jag vilka jag ska köra med nästa tävling. 

GU med smak av salted caramell och sea salt chocolate, jag gillade starkt!




Jag cyklade på och njöt av omgivningen, banan var inte alls så tråkig som många hade sagt innan. Jag tyckte det var riktigt häftigt att bara få befinna mig där så jag njöt av varje sekund. 

När jag närmade mig Hawi där vi skulle vända så händer det något!!! 

PANG! STORM! VINDAR! ÖSREGN! Händer det här tänkte jag? 

Den blå himlen försvann och det bara öste ner regn och träden svingades sida till sida. Regnet smattrade mot hjälmen och det blev ett tag lite svårt att se vad jag hade framför mig. Vägbanan blev ganska så blöt och det var bäst att sänka farten lite. Regnet gjorde ändå väldigt gott mot kroppen, det svalkade lite. Jag skrattade för mig själv, det är sådant som händer här. 

Vädret tar oväntade vändningar och jag hade fasen varit sjukt besviken om jag inte hade fått uppleva allt det där, vindarna som vänder, den kraftfulla vinden MOT kroppen, vädrets makter på banan, om jag inte hade fått det så hade jag ju blivit snuvad på konfettin! Jag levde i äventyret! Jag levde här och nu!!!!

foto endurapix


När jag var i Hawi så var det samma väg tillbaka men nu i världens motvind. Benen fick jobba ordentligt och även pannbenet här. Starka pigga ben, tänkte på allt som gav mig energi. Jag cyklade fram i långsamt tempo, det gick inte att trycka på mer i vinden, den var enorm, slitsam.

Backarna kom och avlöste varandra även på hemvägen, det kändes som att jag cyklade backe konstant i och med motvinden också. Nästan 1800 höjdmeter ska avverkas på cykelbanan och JA det kändes! :) Jag var glad att jag ändå gillar backar men okey till en viss gräns ;) Det syntes att det var en tuff hemväg på mitt snitt, låg i slutet på 24 km/h, 22, 19..Men några bitar kunde jag ändå hålla det tempot som jag vet att jag har i benen 32-33. 

Vacker utmanade bana. Nu var jag inte långt från Kona och jag började se på andra sidan av vägen grymma athleter som kom springandes och jag kände liksom " ska jag börja springa efter det här? Ett marathon, det är ju inte klokt, jag är inte klok " haha!!

Cykligen tog lång tid. I Kalmar körde jag på rekordtiden 5h 41 min men på Hawaii cyklade jag i 6h och 45 min. Men jag är otroligt nöjd med det. Jag hade en härlig dag på cykeln och jag njöt och hade det förbannat bra. Det som var målet! 

Jag log när jag närmade mig växlingsområdet. Hoppade av cykeln och här kom en härlig tjej och tog mig cykel så det behövde jag inte bekymra mig om. Jag fick springa runt hela området för att komma in i tältet där det var dags för mig att byta skor och ta mig an 42 km löpning. 

Och löpningen är den häftigaste Ironman löpningen jag gjort!! Det var ett PARTY! :) 

Tri-HIGH. Löpningen kommer nästa avsnitt! :) 


8 kommentarer:

  1. Det är så otroligt inspirerande att läsa dina mycket välskrivna race reports! Längtar till att läsa om löpningen! Det är kul att du delar upp dem även om väntan ibland kan kännas lång;). Stort lycka till med kommande projekt, både på och utanför banan. Jag har tre barn och började med triathlon för ett drygt år sedan. Tri-High är något jag skriver under på, även om jag inte är uppe i några längre distanser ännu. Kör hårt!

    SvaraRadera
  2. Härlig läsning igen :)
    Bra kämpat i hettan och stormen.

    SvaraRadera
  3. Coolt att få höra hur cykelbanan var, från "insidan" liksom. Man har ju lite drömmar om att få cykla där en vacker dag.

    SvaraRadera
  4. Härliga Lina! Snacka om att det var rätt tjej på rätt plats!

    SvaraRadera
  5. Kul läsning :) Har hört många som hade väldigt ont av värmen, så skönt att det ändå kändes ok för dig! Och regnet hade jag noll koll på :) Låter riktigt tufft med tanke på tidsdiffen mot Kalmar!

    SvaraRadera
  6. Häftig läsning!!! Och bra jobbat!!!

    SvaraRadera
  7. Fy så skoj, du är ju grym alltså!

    SvaraRadera