Race Rapport Motala VM Cyklingen

Efter mitt T2 byte var det alltså dags att ta min rosa pärla och susa iväg de 12 milen som var på en 3 varvs bana. Jag hade inte behövt strula med armvärmare i mitt byte då jag kände mig varm på cykeln redan den första biten men bättre varm än frysa. Armvärmarna är lätta att dra ner längs med färden.

När vi körde ut från Motala var det en grym publik som hejade och jag hörde mig namn flera gånger och det gjorde mig glad och peppad. Nu jäklar Lina tänkte jag, nu ska det utmanas och se vad kroppen kan åstadkomma. Gärna ett snitt på cirka 30 km/h önskade jag.

fokuserad blick mot växlingsområdet 

Cyklingen börjar med en ganska så lång backe och här tryckte jag på och jag känner att benen svarar och mitt självförtroende i backar har verkligen växt, det är här jag känner att mina ben är starka och de levererar idag. Mycket folk på banan och jag åker om en del uppför.

Benen kändes sugna på cykel och med fokuserad blick susade jag fram. Vi hade sidvind mot vändpunkten och här kunde jag ligga i högt tempo på platten något som är ovant för mig. Såg att jag höll ett tempo som jag bara kunnat drömma om. Vart kom dessa krafter från undrade jag för mig själv, var lite rädd att jag snart skulle krokna men kör bara kör tänkte jag.

Försöker att drick ofta. Sportdrycken från Umara är den energin som jag tänker ge kroppen under cyklingen. Hade två gels som nödraketer men de blev typiskt nog kvar inne på växlingsområdet, såg de inte i påsen och tänkte att de var borta på något tokigt vis.

100% fokus på cyklingen

foto Robert Pettersson

Dricka, trampa, hålla tempot uppe, positiva tankar, idag är det min dag, försörjer kroppen och huvudet med massa pepp. Cyklar om och blir omcyklad hejar på andra. 

När första varvet börjar ta slut är vi inne i Motala igen och vänder vid en riktigt snäv och liten vändpunkt, här får man se till att bromsa rejält och svänga som attans så man inte åker i backen. Trixigt! Ställer mig upp och trycker på farten och känner stödet och peppen från publiken och det tar mig andra varvet runt banan ungefär som det första håller jag mig stadigt och får inga dippar.

på väg från vändpunkten i motala 

Just idag är jag stark! Race with a smile!

Andra och tredje varvet går fort och känslorna liksom bubblar i mig då jag märker att cyklingen har gått bättre än vad jag någonsin hade kunnat drömma om. Visste inte ens att denna farten fanns i min ben på cykel. Jag var glatt i cykelhimlen.

12 mil och ett snitt på 34km/h. Jag har då aldrig cyklat så bra som jag gjorde då.  3 h 31 min cykel-lycka! Allt bara klaffade i sadeln. 

Började fundera kring löpningen och kände en liten oro.. Hade jag lagt för mycket krut på cyklingen så löpningen skulle nu bli lidande? 

Det återstår och se i nästa avsnitt! 

Här kommer jag in från cyklingen och mot mitt T2. Från cykel till löp! 

Jag var så glad :)