Race-Rapport Ironman Mallorca 70.3 Cyklingen

ENDORFINER 

Jag är hög på endorfiner efter simningen som gick så bra. Byter om i tältet och mitt T1 Swim to Bike tar 6 min. Springer den långa vägen mot min cykel, lite trixigt i cykelskor. Transition area är galet stort. Jag hittar min rosa pärla lätt, den skiner och syns. Drar en lättnads suck att den ser bra ut, ingen punktering, det som ja är mest rädd för ;) Greppar tag och springer ut från området och här tar vår resa mot bergen sin början.

Heja heja heja heja Go PINK! :) 

Klockan är strax över halv 9 och det är varmt. Jag fryser inte som jag brukar göra när jag far iväg på cykeln. Det är härligt! Lämnar Alcudia bakom mig och publiken hejar!

När vi lämnat Alcudia bakom oss cyklar vi mot Port de Pollenca och det är en vacker väg som går längs med havet. Blickar ut över utsikten och känner att det är fantastiskt att jag får vara med om detta. Bara bra känslor som strömmar genom kroppen. Jag trycker på med benen, idag ska jag utmana på cyklingen och se hur långt det håller. 

Börjar att dricka min sportdryck från Umara, den ska hålla min energi uppe nu. Efter lite dryga 2 mil så börjar stigningen och den varar i drygt 14 km. Jag har varit en gång tidigare på Mallis för flera år sedan så jag känner igen mig, jag har cyklat denna backen förut och som jag längtat efter att få bestiga den igen. Jag ler och känner mig glad. 

Stigningen börjar, den är lång, sådär seg, uppför serpentinvägarna ska jag. Växlar ner, lätt lätt växel, jag känner mig stark. Detta är något som jag älskar, uppför, utsikten är magisk. Suger in alla intryck, nöter och maler mig upp upp upp upp. Det är en otrolig känsla att få känna sig stark uppför. Det är det bästa med cyklingen, jag trivs i backarna, det är här jag själv tycker att jag är bra, det är kul! Cyklar om en del och får några fina kommentarer om min cykel. 

Efter en stunds klättrande börjar det att gå nerför och det är här man kan tro att backen är över, men efter lite utförsåkning så börjar det luta igen. Gillar hellre uppför än nerför här!!! 

Vackra cykelvägar 

Klättringen som börjar att ta fart 

Magisk utsikt 

Andas andas andas 

Njuter av klättringen 

Väl uppe på toppen av berget så är det dags att börja cykla nerför och det är något jag inte gillar så mycket. Jag är feg och ligger ganska så mycket på bromsen men tar ändå serpentinvägarna bättre än väntat. Får in en riktigt bra feeling, det är fokus hela vägen. Vågar inte släppa iväg tankarna på någonting annat, gäller att vara skarp här, jag vill inte dundra ner för något stup. Ta det lugnt ta det lugnt! 

Efter utförsåkningen så är det en riktigt dålig väg vi hamnar på. Det enda jag ber om här är att låt mig inte få punktering nu, snälla! Sänker tempot som att det skulle hjälpa :) Vilken pärs!!! Klarar mig i alla fall fint utan några punkteringar och vägen börjar att bli bättre, tack och lov! 

Vi cyklar genom några fina byar och får glada tillrop. Härligt! Resten av cykelbanan är ganska så platt men det är mycket vind mot kroppen. Jag lägger mig i bågen och försöker minska luftmotståndet. På platten där har jag mycket att jobba på, känner att jag tappar lite fart här. 

Känslan när jag närmar mig den sista biten är bra. Snart 9 mil och det känns som att det har gått fort och resan på min rosa TREK har varit väldigt fin. Jag är supernöjd! När jag kommer in i Alcudia igen ser jag fram emot att lossa på fötterna och ta på mig mina löparskor. Det är det här som är livet, triathlons tjusning. Variationen!! Älskar simma, cykla springa.

9 mil avverkade jag på 3 h 8 min. Tappade några placeringar på cykeln 19 plats i min age group.

28.66 i snitt på cykeln vilket jag är nöjd över med backen som var! 

Race with a smile! 

Årets första Swimrun träning

När jag bytte om till våtdräkt igår kväll tänkte jag att jag inte är riktigt klok. Brainfreeze var det enda jag kunde tänka på och hur kallt det skulle vara att hoppa i sjön på Kypé i Borås.

Jag mötte upp gänget i swimrun dräkter som gjort detta några gånger redan så kändes det helt galet. Var nära att kasta in handduken men fasen bestämde mig att jag inte ska vara så feg för det kalla vattnet, jag måste utmana.

Såhär gick det till:

Simmade över sjön typ 90 meter sprang sedan cirka 400 meter tills vi kom tillbaka där vi hoppade i och så simmade vi över igen igen och igen. 15 varv blev det. Delade upp det så att vi körde först 5 varv, 4 varv, 3 varv, 2 varv och ett sista varv. Lite vila mellan varje set. 

Och känslan då?

Jag är helt swimrun-hög och det kalla vattnet då? 13 grader kändes helt fantastiskt bra. jag frös inte ett dugg. Förvånad när jag hoppade i första varvet, blev inte ens brainfreeze, jag fullständigt njöt i vattnet! WOW! Vilken energikick!!!

Tack för en härlig träningskväll! Borås bjuder på grymma träningsmöjligheter! 

BUM 45 KM Ultraterränglopp

BUM 45 KM 

Anmälde mig spontant till BUM som går av stapeln på lördag. Jag är galen! :) Det är ett ultraterränglopp i Borås skogar. Jag ska springa 45 km trail. Det blir en grym utmaning och jag är taggad att ta mig an den. Springa i skogen är trixigt och väldigt jobbigt, jag är nybörjare inom området trail och  måste börja ladda mentalt och fysiskt! Jag har ingen aning om hur lång tid detta kommer att ta.

Banan är en härlig terrängbana med grusvägar, stigar, lite asfalt, rötter, stenar, stigningar, utförslöpor, lera, vatten, ängar, skogar, gårdar och viss bebyggelse.

Jag är rädd att springa vilse, men det ska vara en uppmärkt led men man bör ha med sig karta, gulp! Rädslan att tappa bort mig är stor så kommer nog vara väldigt fokuserad att följa stigen och markeringarna. Nervöst!

Jag kastar mig ut... Utmanar mig och det pirrar till i magen! Ser fram emot en dag i skogen! 

Håll en tumme! :) 

Göteborgsvarvet 2015 PB

SEGA BEN 

Benen har inte varit sig lika sedan Mallis och löpningen har känts allt annat än bra. De har varit fruktansvärt sega så i början på veckan bestämde jag mig för att inte starta i Göteborgsvarvet. Kände inget som helst sug. Jag tänkte att jag far dit och hejar och stöttar Jani som var sugen på att göra PB.

Jag tränade på som vanligt i veckan och dagen innan Göteborgsvarvet instruerade jag två spinningpass och på fredagskvällen var jag otroligt trött i kropp och knopp, jag tänkte att vilken tur att jag inte ska springa imorgon med dessa sega ben.

GÖTEBORGSVARVET 2015

Lördagen kom och Jani gjorde sig startklar inför varvet. Det började rycka lite i mina löparben och jag började att känna mig sugen så jag byter om till löparkläder! Tänker att det får bli ett härligt lugnt träningspass.Vi far mot Göteborg, superkul att åka tillsammans och hämta ut våra nummerlappar. Älskar att vi har samma intresse!

Jani startled 1 och startar klockan 13.00 och jag har startled 19 väldigt långt bak med start 15.19. Förra året när jag sprang så gjorde jag det i ett annat namn och har inte seedat upp mig detta år. Jag vet hur kämpigt det var förra året då jag ville springa i mitt tempo men det var så himla mycket folk att jag hela tiden fick sick sacka mig fram och det var i startled 9. Hur skulle det nu bli i startled 19 med ännu mera folk på banan? Skulle det ens finnas någon plats om jag vill springa om?

Förra året sprang jag bra, bättre än vad jag någonsin kunnat tro in på tiden 1h 35 min. Detta år kändes den tiden som en omöjlighet. Min målsättning med loppet: Göra så bra jag kan från startled 19 och helst komma in under 1h 40min.

PB för Jani

Klockan började närma sig 14.15 och då gick jag mot målet. Jani bör komma snart! Håller tummarna och hoppas att det gått bra ute på banan. Jag ser grymma snabba löpare komma in mot målgången och sedan ser jag Jani komma springandes och det är en grym tid han håller på att springa in i mål på. BOOM där satt ett PB på 1 h 23 min. Han är så fantastisk! Han går mot massagetältet och jag mot min startfålla!

Nu är det dags för mitt lopp! Halvspringer till fållan och det är sjukt mycket folk. Jag försöker att peppa mig själv. Dansar mig fram i fållan med hjälp av härlig musik som strömmar ut ur högtalarna. Jag ställer mig längst fram och inväntar start.

Redo för världens största halvmara! 

STARTSKOTTET GÅR 

Jag springer iväg i ett rasande tempo. Jag är hög av ruset och hakar på de som är framför som verkar rivstarta. Första kilometern går på 04:18 och den andra likaså. Något händer med kroppen när jag får nummerlapp på mig och pannbenet kommer på.

Jag tänker att jag försöker springa fort när det går, när det finns plats att springa i vänsterfilen. Efter två kilometer börjar det att tjockna och vägen blir ibland så smal att det inte alls går att komma förbi. Andas ta det lugnt!

INTERVALL-LÖPNING

Jag springer upp på trottoarer, ner i diken, sick sackar mig mellan, i gräset där folket sitter där springer jag fram, ibland hoppar jag, allt fokus är att komma fram snabbt smidigt, benen är ju med på noterna det måste jag ta vara på. Jag är i ett rus och är fullt fokuserad. Lämnar allt omkring mig åt sidan nu är det jag och mina ben som ska ta oss fram på bästa möjliga vis. Nu känner jag att jag har farten i  mig och tänker att jag måste börja tro mera på mig själv, jag kan! Bestämmer mig för att jag vill att klockan ska visa runt 04:20 i tempo och satsar allt på detta, helst under.

Uppför, det är mycket uppför, men där känner jag mig stark och trycker på. Det börjar blir mer och mer folk och svårare och svårare för mig att hålla uppe tempot men jag vill inte ge mig. Hitta luckor, intervall-löper mig framåt. Det går ändå bättre än väntat, vätskestationerna kommer och går men jag stannar inte en enda gång, det är så mycket folk och jag vet att jag kan klara mig.

Vid 15 km visar klockan 1 h 6 min och så snabbt har jag nog inte sprungit 15 km någon gång. Jag fylls av styrka, mera vilja och ännu mera glädjerus genom kroppen.Nu är det inte så långt kvar jag måste hålla uppe tempot men ju närmre målet jag kommer desto svårare blir det att komma fram. Jag gör mitt bästa. Ser att jag är på väg mot en riktigt bra tid och det sporrar mig. Benen kom igen nu sista biten och låt mig komma framåt!

Jag förstår inte hur det gick till. Sista kilometern sprang jag på 04.15 där jag fick stanna upp några gånger för det var så tjockt med folk. Springer in i mål och jag känner mig överrumplad av känslor. Lycklig i kroppen.

Jag gjorde ett PB och förstår inte riktigt hur det gick till men jag slog förra årets tid med 3 min.

I år sprang jag in i mål på 01:32:52. 

Så glad!!! :) Tusen tack för fina ord efter loppet! Värmer i kroppen!

Race-Rapport Ironman Mallorca 70.3 SIMNINGEN

LÖRDAG 9/5 RACE DAY 

Såhär såg jag ut på banan

Efter en ganska så god nattsömn ( vaknade några gånger är inte helt bekväm att sova borta ) ringde klockan strax efter 5 och jag och Nina hoppade upp ur sängen. Snacka om fjärilar i magen. Frukosten är kämpig att få ner i magen, lätt illamående, det är tidigt på morgonen och har ingen stor lust att äta men vet att jag måste. All energi är viktig idag. Kör ett glas resorb också, det pratas om värme upp mot 30 grader idag.

Hoppar i tävlingssuiten och flätar håret. Flätan brukar ge mig tur hoppas så även idag. Jag är laddad och ser fram emot en härlig dag. Efter X-antal toabesök är vi på väg ner mot stranden, mot Alcudia och växlingsområdet för att kolla grejerna en sista gång, pumpa däcken, och lägga ner energin vi ska ha på cykeln Jag kör med UmaraSports  i mina flaskor och tänker att det plus 2 bar ska räcka på cyklingen.

Växlingsområdet kokar. Man kan verkligen känna spänningen och bubblan som ligger över Alcudia. Alla går i sin egna värld. Det är en magisk morgon, solen håller på att stiga upp och den klarblå himlen vi ser på morgonen kommer bestå hela dagen. Toalettköerna börjar att bli långa och vi ställer oss för är redan kissnödig igen.

Smörjer in oss lite här och var med vaselin så att våtdräkten ska gå lättare att få av och för att undvika skav som den kan ge i nacken. Halva våtdräkten är på och vi promenerar ner till stranden där starten ska gå.

Starten är indelad i olika grupper, tjejerna först, och vår grupp startar direkt efter proffsen 08.05. Det är mycket folk på stranden och man kan känna nervositeten och upprymdheten som är där. Jag går ner i vattnet och blöter ner mig och simmar några tag. Det känns bra i simkroppen och vattnet är härligt.

Känner in stunden och suger åt mig den rakt i hjärtat.

START

Proffsen simmar iväg med en väldig fart. Jag och Nina går till starten in i fållan. Minuterna tickar på och speakern säger att det nu är 3 min kvar till start. Jag ställer mig ganska långt fram, har två tjejer framför mig, känner att mitt självförtroende vad gäller simmet har blivit bättre så jag vågar. Jag känner en känsla av att jag vill simma snabbt idag. Jag har simmat samma sträcka i bassäng på runt 34 min någonting, så under 35 min vill jag komma tänker jag, det är en dröm.

All simträning som jag gjort de senaste månaderna, jag vill se vad den träningen har gjort med mig. Träningen har varit upplagd på ett helt annat sätt än vad jag brukar köra med mycket intervaller. Jag är spänd och se vad jag kan göra.

2 min kvar till start. Glasögonen är under simössan, mindre risk att någon sparkar av dem. Det pirrar till i magen, en del av mig vill vända om en del av mig vill komma iväg och starta bästa dagen. Nervöst!

1 min kvar till start. Jag hoppar till lite. Taggar igång. Kom igen nu. Tro på dig själv! Simma för tusan så bra som du kan. Sekunderna tickar på och plötsligt så springer vi iväg från stranden. Jag når vattnet, springer en liten bit ut sedan dyker jag i. Kör lite tarzansim i början, med huvudet över vattenytan för att se vart jag ska ta vägen och för att hitta lite lucka såhär i början. Lite panik känsla med allt folk omkring. Lugna dig, sansa, andas, fokus på dig själv. Vattnet är salt, otroligt salt så kallsuparna är inte goda.

Efter några metrar hittar jag mitt sim och tänker på teknik och på att våga ta i. Bojarna är lätta att se så vägen framåt är enkel. Jag hittar stundtals fötter att ligga bakom, det bubblar och hjärtat mitt dunkar jag är iväg.  Fokuserar på hur det känns i kroppen. Jag försöker hitta den där känslan som när jag och Jani simmar tillsammans, då jag verkligen tar ut mig själv, hur trött brukar jag känna mig för det är vad jag vill idag, jag vill utmana mig på simmet och simma det allra bästa jag kan idag för jag älskar vattnet. Det är här jag njuter!

Jag hamnar i en liten grupp som jag följer efter. Det känns bra. Ser att tjejerna framför mig sparkar ordentligt med fötterna, jag sätter fart med min benspark detta gäng vill jag inte lämna. Vi simmar fort! Jag blir inspirerad av tjejerna framför mig. De är snabba och simmar riktigt bra. Känner mig euforisk, fokuserad, inte tappa takten, framåt. Glider fram i vattnet, här och nu, här och nu, det är vad jag tänker.

Bojarna passeras och jag börjar att se uppgången, redan tänker jag. Har inte hunnit börja frysa eller bli kissnödig, detta är nog den bästa simupplevelsen jag någonsin haft.

Simmar så långt in som jag bara kan innan jag ställer mig upp och springer den sista biten i vattnet. Kollar klockan och den visar 30 min.

30 MIN? Herregud ser jag fel? Det kan nog inte stämma eller? Jag vågar knappt tro att det är sant. Leendet på läpparna kommer och jag känner en total glädje och lyckorus som sköljer över hela kroppen. Sträckan mellan stranden och växlingsområdet är lång, så det tar en stund att springa till cykeln men det gör inget jag är så glad.

1900 meter simning 30 min. Låg på 11e plats i min age group efter simmet :) Så nöjd!!! 

Simmet är det bästa jag gjort. Dagen kunde inte starta bättre! 

Dags att hoppa på min rosa kärlek med positiva känslor i kroppen, mot bergen! 

Ironman Mallorca 70.3 The Story

" IRONMAN MALLORCA 70.3 RESAN " 

Nu har jag varit hemma ett par dagar och landat. Bubblan vill jag inte slå hål på ännu, jag blickar tillbaka på resan med glädje och hade inte haft något emot att göra det om och om och om igen :)

Jag tänker ta det från allra första början...


ONSDAG 6/5 

Resan tog fart förra onsdagen kl 06.30 då Nina hämtade upp mig och vi for mot Landvetter flygplats. Det kändes fortfarande overkligt med semester och tävling på Mallorca. Disco i bilen och stämningen var på topp. Magen var tyvärr fortfarande ur funktion, den småkrampade lite då och då och det gjorde mig orolig men försökte att inte tänka så mycket på det.

Ett väldigt laddat, taggat och glatt gäng som står inför en stark resa :) 

Mycket packning blir det :) 

Flygresan gick som smort och Mallorca mötte oss med en klarblå himmel. 

Fantastiskt med värme och sol! Hyrbilen blev vår efter lite om och men och så stod vi där och skulle få in 6 cykelväskor och resterande bagage vi hade med oss. Vi fick många blickar som sa, att det där kommer aldrig att gå, men hey anything is possible ;) en del av oss fick ta bussen in till Alcudia...

Landade i fantastiska Alcudia! 

Ironman bubblar... 

Huset som vi hyrt för vår vecka

Det var lite nervöst att öppna upp cykelväskan. Hade den klarat resan?

Pustade ut när jag öppnade väskan och såg att den var hel och fin. Nu återstod det att skruva ihop min kärlek som är lite egen av sig och väldigt speciell med sin utformning av styre. Med hjälp lyckades jag få alla bitar på plats men frambromsen hade lossnat och fungerade ej och ingen av oss visste hur vi skulle lyckas att få ihop det. ÅH NEJ, svetten rann i pannan... 

Jag gick och la mig med en liten klump i magen den kvällen. Att det måste strula med cykeln kändes inte alls roligt och speciellt inte med bromsen.

Uppdraget för morgondagen ( torsdag ) : Checka in oss själva och få ordning på min och Rubens hoj som också betedde sig lite märkligt. Positiva tankar, det kommer lösa sig på något vis!

TORSDAG 7/5

Tur att det inte var så långt ner till Alcudia från vårt hus då jag fick sitta bak och hålla koll på cyklarna. 

Registrering. 

Vi var tidigt på plats så det hade inte kommit så mycket folk än så allt gick väldigt smidigt. Hämtade ut väskan och kuvertet med startnummerlappar, växlingspåsar och det snygga åkbandet kom på plats på armen.

Dags att leta upp bike doktor, help me!!!




Bara ett stenkast från registreringen stod vår kära Bike Doktor, vilken lättnad. Lämnade in den och förklarade vad som var fel. Han kollade på cykeln och hängde upp den på mekstället och sedan började han skruva i min kärlek. Jag stod bredvid och var lite nervös i magen. Han tittade, skruvade funderade en lång stund. - jag orolig att det skulle vara något stort fel.

Det var långa säkert 30 min innan han tar loss cykeln och provar bromsen och HURRA den fungerar. Jag säger att han har räddat min dag och frågar vad han vill ha för besväret men han skakar på huvudet och ler ingenting.

Jag är lycklig, jag har en hel cykel nu kan jag bli RACE READY!

Min pärla fick många blickar på sig när den hängde här, så glad över att den är min :)

Check av Simbanan

Senare under dagen begav vi oss mot stranden för och reka simbanan. Häpen över vattnet som var så klart och vackert. Hoppade i våtdräkten och tog sikte mot bojarna som låg i vattnet.

Vattnet var varmt, härligt, underbart, vågigt och simningen kändes bra. Jag simmade i stort sätt hela banan och efteråt ville jag bara ha mer. Älska simning i havet och här var det som att simma i ett akvarium. Spanade på fiskarna, hjärtat slog dubbelt när jag såg de stora fiskarna, lite sådär läskigt härligt. Ljuvligt!

Utrusning och simbanan kunde inte kännas bättre! Simmet check! Redo!

Gänget är incheckade och laddade! 

Pre-race mötet var på stranden i ett kokande Alcudia, området präglades av hungriga triathleter och stämningen var sådär pirrig som det bara kan bli på ett pre-race möte. Svetten rann längs med kroppen. Solen stekte på axlarna. Platserna under parasollerna var redan upptagna när vi kom fram. Nästan olidligt varmt men mötet ville vi inte missa.

Efter lite matnyttig information om tävlingen, tips på vägen så skyndade vi oss hem och hoppade i poolen och kylde ner oss. Skönt! Jag kunde somna lite bättre på natten då jag visste att min cykel var redo och simbanan kändes bra men såklart pirrade det i magen!!




FREDAG 8/5 Dagen före RACE  

Uppdraget på fredagen:

Checka in cykeln och hänga upp växlingspåsarna:

Blue för BIKE
Red för RUN

I påsarna har man det man behöver för varje gren och jag dubbelkollar minst femtioåtta gånger att jag har ett par skor i vardera bag och allt annat också. Jag är så nojjig att jag ska ha glömt något.

Hänger upp min TREK och tömmer den på luft. Det rekommenderades att göra så inte däcken sprängs i värmen.

Växlingsområdet är det största jag sett men så är det världens största Ironman 70.3 med 3800 startande.

Herregud hur ska jag hitta här? Kollar upp efter ett riktmärke. Vart hänger min cykel. Varifrån kommer jag när jag simmat och hur springer jag till min påse. Det är saker jag gör när jag checkar in. Kollar så jag vet vart jag ska ta vägen, men det är inte alls säkert att man kommer ihåg det i dimman när man väl är på plats. :) Bra att gå rundan några gånger och memorera ändå!

När vi väl lämnat allt och gått igenom påsarna två gånger till så känns det skönt. Nu är det bara och åka hem och ladda för morgondagen för då är det RACE DAY! 

Jag återkommer med fortsättningen hur tävlingen gick :) 

Ironman Mallorca 70.3 Startnr 176

Tävlingsdräkten är packad och under Ironman Mallorca 70.3 kommer jag att se ut som på bilden. Jag har tyvärr råkat ut för någon elak bacill som satt sig i magen så varit helt däckad under dagen. Ikväll har jag lyckats få i mig något litet att äta, börjar smått att må bättre och jag hoppas att det inte blir mer än såhär. 

Typiskt att pricka in illamående och magsmärtor dagen innan resa. Kanske lite av resefeber? Jag vet inte! 

Stort tack till Cykelverkstaden NO.1 som idag hjälpt mig att plocka ner min käraste ägodel. Lennart du är fantastisk!! Nu kommer jag resa tryggt! Hoppas att jag får ihop cykeln på plats sen! :) 

Lördag är tävlingsdagen och för mig går startskottet 08.05. Det går att hänga med under dagen. 

Gå in HÄR  scrolla ner lite grann så kommer en menyrad för Mallorca 

Antar att man sedan klickar vidare på RESULTS 

Startnummer 176 :) 

Jag tänker att jag vill ha en grymt bra dag och njuta av stämningen och miljön. Vädret visar varmt och soligt hela dagen så löpningen kommer nog bli tuff i hettan. 

Dags för SwimBikeRun och jag tänker göra det med passion och glädje :) 

Mallorca here we come! Semester!! 

Cykel-Intervaller

Vilken härlig långhelg jag har haft. Cykeln har rullat några mil och det har varit fantastiskt väder. I lördags blev det Cykelintervaller á la Jani. Tack för att du inspirerar och ger mig tips på pass!

Jag rullade ut från Varberg i medvind. 15 min uppvärmning innan det var dags att sätta fart med passet.

1 x 20 min 
2 x 10 min 
4 x 5 min 

Jag körde 4 min vila mellan varje intervaller. I medvind blir det lite svårare tycker jag att få upp pulsen och trycka till. Men jag körde på och låg i 41 km/h första biten. Andas tryck till, känn att det blir jobbigt. När jag sedan vände håll så fick jag kämpa rejält i motvinden, vilken kamp att hålla uppe hastigheten. Fokus!!

Bra pass som jag absolut kommer att köra igen. 

I söndags cyklade jag med Nina och Andreas och vilken solskenstur. Det är såhär cykling ska vara :)

Triathleter på vägarna

På onsdag smäller det. Då flyger vårt underbara gäng ner till Mallis. Idag hade vi "MallisMöte". Vi bubblade igenom resan som ska ta fart. Resfeber jo det har jag. Härligt att ses igen, det blir alltid så många skratt så att man kiknar, underbar glädje och fina vänner.

Mötet avslutades på bästa vis: En fin cykelur på vägarna häromkring och nu börjar det bli sådär vackert grönt i skogarna. Jättekul att vara samlade igen på cyklarna och tänk att vi ska få umgås med varandra en hel vecka. Sol, värme, backar, tävling, skratt, grisfest... Det ska vi ta oss an! :) 

Idag blev det cykling i sol, regn, hagel, backar, blåst, ja lite av varje helt enkelt. Man får vara beredd på alla väder! Cykeln fick hänga med i duschen och bli hel och ren, strålar fint nu igen! :)

En bra första maj :)