6 mil cykel-intervall + 8 km löp

Tisdag = Cykel-Intervaller 

Rullade iväg med cervélon strax efter klockan 8 i morse. Mulet och regnet hägrade i luften. Härligt och komma iväg hyfsat tidigt, lite folk på vägarna. Jag körde en favorit i repris men ökade med en intervall. 

Upplägget blev alltså: 4 x 20 min intervall med 5 min rullvila mellan. 

De två första blev i någon konstig sidvind. De två andra i motvind. Åh jag älskar motvinden i dessa sammanhang, den får mig att bli envis och starkare. Jag vill besegra den och trycka på! Kände hur benen svarade på mina tryck och det var fantastiskt. Jobbigt men bra! 

Efter cyklingen var planen att löpa en liten tur. Tog det lugnt och härligt. Skönt och springa ut lite syra som hade samlats i benen. Driva på i bokskogen och njuta av att molnen hade börjat lätta och solen lyste lite på kroppen. Kände mig mer levande än någonsin där jag kom och sprang. Stark och energifylld! 

Solen strålar på mig och jag med den... Livet lyser! 

6 mil cykling och 8 km löpning innan jag for till jobbet. Underbar start!

Halvmara i åskregn

Söndagen bjöd på ett evigt regnande....

 

Jag hade långlöp på schemat så det var bara och knyta på sig skorna och ta sig ut i 17 grader och hällregn vilket kändes som bra förutsättningar för en frisk och härlig tur. Det var lite småkyligt i början innan jag blev varm i kroppen men sen höll jag värmen hela turen trots ihärdigt regnande och en blöt kropp.

Lite småseg i benen fortfarande och även träningsvärken i baksida lår har inte velat släppa sen benpasset jag körde i tisdags. Helt galet vad det sitter i. Det var inte många som jag mötte på min väg.
Hade nästan hela strandpromenaden för mig själv, vilken lyx  :)

Kroppen kändes pigg för övrigt. Härlig känsla att springa i regn. När jag kom in igen efter 21 km löpning var jag dyngsur från topp till tå men glad lycklig och tankad med ny energi!
 

Idag vaknade jag här på simstadion. Noll risk att möta några brännmaneter här så bara fokus på tekniken och nöta mala i min egna bubbla. Fantastiskt skön simning i 90 min och det kändes som att jag hade kunnat hålla på i en evighet och simma. Njutningsfullt.

Efter simmet blev det corestyrka i gymmet. Bland annat övningen nedan på filmen. Härligt start på dagen. Imorgon väntas det en dejt med cervélon igen.... Intervaller på schemat! :)

 

 

SwimRun premiär

I fredags var det dags att prova Swimrun för första gången. Jag fick med mig Per som tidigare kört swimrun och han kunde ge mig värdefulla tips på vägen. Det var en temperatur på 28 grader i luften och där kom vi och sprang med våra våtdräkter. Folk glodde ögonen ur sig, de trodde väl att vi var helt galna. En kille kom fram och frågade: "Men alltså, är det där en sport ni håller på med? " 

Jag kunde knappt hålla mig för skratt när jag kom och sprang och jag såg hur folk vände på huvudet, jag kände mig lite konstig. Haha!

Hur kändes det då? 

OVANT!!! Sjuuukt tungt att springa i våtdräkten. Kanske har lite och göra med att dagen innan cyklade jag 20 mil. Så löpningen kändes fruktansvärd, pulsen var skyhög och benen sega som kola. Och alla grejer jag ska springa med var ovant. Vad har jag gett mig in på tänkte jag för mig själv?! Måste bestämma mig vilken dräkt jag ska klippa av benen på för det måste jag nog göra.

Nu hade jag inte ens med mig alla grejer. Det ska även bindas fast en dolme runt benet, en midjeväska där jag ska ha visselpipa, första förband kit och energi ska med. Jösses! Jag är stressad och orolig! Måste öva mera i veckan och klura på hur jag ska ta med mig allt.

Simningen kändes dock underbar. Endast en brännmanet på hela sträckan och det var så himla härligt att hoppa i vattnet och svalka sig. Jag invigde mina nya trailskor inov8 x-talon 212. som passade perfekt och vattnet rann ur nästan direkt och de var supersköna. Kändes också bra att simma med! Toppen!

Men jag undrar verkligen hur detta kommer att gå.... fortsättning följer! :) 

Nervös!!!! 

20 mil cykling

Jag kunde flexa ut lite tidigare från jobbet igår och såg min chans till långcykling. Mina tankar fort iväg på en riktig långtur och jag drömde om 20 mil, men jag fick helt enkelt se vad benen och kroppen kände för i den heta klibbiga värmen.

Fyllde mina vattenflaskor och bestämde att rutten skulle börja mot Falkenberg och vidare mot Öströö fårfarm där mitt första stopp skulle bli. När jag trampade iväg kände jag motvinden mot kroppen och benen fick slita rejält och det kändes som att jag skulle få ge upp mycket tidigare än tänkt. Men jag nötte på och blev bestämd, jag fixar det här.

Hade ett lugnt och fint distanstempo men benen blev sega av motvinden. Det jag drömde om på sadeln var min favoritmacka med salami och brieost som jag tänkte köpa på Öströö. Längtan efter den fick mig att trampa framåt. Jag drack vatten i stort sätt nästan hela tiden första sträckan, det var så himla varmt och jag kände mig konstant törstig.

3 h i motvinden sen vad jag framme vid Öströö fårfarm som är ett mysig café vid Åkulla skogen. Jag fick min macka som jag svepte i ett nafs. Fyllde på mina vattenflaskor som var helt tomma sen cyklade jag vidare. Motvinden/sidvinden jagade mig och tempot hölls nere. Hade fått ny energi och jag trampade på och njöt av att befinna mig där. Inga krav bara jag och min cervélo, det var verkligen vi idag!

När jag hade cyklat 10 mil stannade jag igen vid en mack och fyllde på mina vattenflaskor igen och köpte även en coca cola, det är inte ofta jag dricker läsk, blir en gång per år och det är på Ironman ;) Då dricker jag cola på löpningen. Kände ett litet sug efter denna energi. ÅH som benen fick fnatt, sockret gick rakt ut i kroppen och gav mig massor med energi. Härlig känsla! Tiden gick fort och jag trampade på och tänkte positiva tankar som gav mig energi. 

Jag hade även med mig snickers, get raw bar och en raw bite som jag snaskade på längs vägen. När jag kom upp i 18 mil kände jag bara hurra, vilken lycka och de sista 2 milen kände jag mig starkare än någonsin. En oerhört fantastisk känsla att vara stark i slutet och kunna dra på för nu hade jag medvind nästan för första gången.

Jag susade i kvällssolen, blickade ut över de öppna fälten och kände att jag hade inte velat vara någon annanstans. 20 mil i cykelsadeln och jag var alldeles hög efteråt. En enorm känsla, jag har aldrig cyklat så långt på dig min cervélo, vi gjorde ett toppen jobb ihop! Idag syns det vad jag gjorde igår, triathlet-bränna, hade smort in mig och är mer brun än bränd! :)

Lycklig. Glad. Euforisk. Cykelbubbla. Starka ben. Otroligt nöjd med mina 20 mil i sadeln! :) 

Wooohoooo! :) Älskar cykeläventyr!

Open Water Swim

Igår hade vi simdejt!! 

Vår underbara träningstrio jag, Nina och Ruben. Vi träffades vid ankaret som kryllade av folk, det var stranden som gällde för många igår då det var en temperatur kring 28-29 grader i luften. I vattnet kanske det rörde sig om 19 grader.

På med våra våtdräkter i den klibbiga värmen. Till och med frusna jag svettades innan jag hoppade i vattnet. Det svalkade skönt och vi simmade iväg med våra paddlar på händerna. Så underbart att se en klarblå himmel och en sol som skiner när man vrider på huvudet och andas. Vackert!

Det som var mindre härligt var alla brännmaneter. Hjärtat bultade lite extra och kroppen sprattlade till när jag såg dem. Dessa läskiga varelser är jag som östkustbo inte van vid. Dessa långa trådar som de röda maneterna har fick jag se på riktigt nära håll igår. Jag blev bränd på fötter, händer, ansiktet och det sved som tusan. Det var en kamp där i vattnet. Simtekniken blev förfärlig då man var tvungen att hålla koll framåt och åt sidorna hela tiden. Simningen blev något ansträngd i och med rädslan för maneterna.

Förutom maneterna så var det en underbar kväll tillsammans med mina fina vänner. Även rekord för i år i öppet vatten 1 h simning i det salta blå. Våtdräkten funkade helt OK! Men jag började frysa lite mot slutet. Kanske att det sipprade in lite vatten här och var. Jag ska simma med min 2XU nästa gång och se vilken som egentligen fungerar bäst för mig. Vilken jag ska ha på Swim/run och vilken jag ska ha på IM Kalmar!

Nu ska jag till jobbet en liten stund.... Sen tänkte jag ut på ett cykeläventyr! :) 

Cykel-Intervaller Styrketräning ben film

Igår bar det iväg på Cervélon. Vi sammanstrålar fint nu. Det jag saknar är några mer ordentliga hjul, får se om det är något jag kan skaffa till IM Kalmar.

Jag har en väg där jag brukar köra mina intervaller. Den passar så bra för den är rätt så platt och inga konstigheter utan det är lätt att hålla ett bra driv genom hela intervallen. Perfekt!

Kanske mitt favoritpass just nu:

Intervallpass på cykel: 

2 x 20 min 
1 x 25 min 
5 min lätt rullvila mellan 

Jag försöker att trycka på och hålla ett jämt tempo. Det bränner lite i benen, skön känsla att benen jobbar. Lägger mig ner i bågen och susar fram. Tankarna flödar fritt och jag känner mig fri och lycklig där på sadeln. Mäktig härlig känsla! Du och jag cervélo! :)

Efter cyklingen tog jag mig till gymmet för och köra styrketräning. Som jag saknat det. I och med 2 tävlingsveckor så har det inte blivit någon styrketräning för benen och det känns idag....

Passet som har gjort att jag haft svårt att böja mig ner idag, att sätta mig ner, rumpan har krampat och baksida lår har vaknat till.

Benpress - ett ben i taget - 3 x 10 
Raka marklyft med kettlebell 3 x 20 
Enbensmarklyft 3 x 10 
Utfallssteg med axelpress 3 x 20 på varje ben 

Ny våtdräkt + Swim/Run

Snart är det dags för Amfibiemannen,  Swim/Run lopp i Stockholm. Kände att jag behövde en till våtdräkt i och med att jag troligtvis måste klippa av benen på den jag ska köra med. Min 2XU har tyvärr blivit lite stor och förlorat passformen så beställde mig en ny våtdräkt som jag tänker att jag ska ha på IM Kalmar och kör Swim/Run med min 2XU.

När paketet kom blev jag redan förälskad i min nya våtdräkt Zone3 Aspire. Ett galet chockrosa paket. Våtdräkten var superfin med fina lila detaljer. Jag invigde den igår och den satt som en smäck. Mycket god rörlighet vid axlarna så simtaget kunde göras bra, smidig, varm och skön. Hoppas den kommer fungera bra nu!

Efter 1 h simning drog jag på mig löparskorna och tog mina första löpsteg på en vecka. Det var rätt segt och den klibbiga högsommarvärmen gjorde nog sitt. Benen var sega, flåset jobbigt, inget bra tryck på tempot, vaden morrade till lite grann så själva löparkänslan kändes sådär. Hoppas nästa pass kommer kännas bättre. Det blev i alla fall en bra träningsmåndag 1 h sim och 1 h löpning. 

Nu ska jag ut på min fina Cervélo igen! Cykelintervaller och styrketräning innan jobbet! :) 

Cykel-Lycka i helgen

Efter Vansbro triathlon så kände jag mig inte helt hundra i kroppen. I måndags kom den smygande, förkylningen och den blev bara värre och värre. Näsan rann och huvudet kändes tungt. Grymt tråkigt! Såg formen rinna av mig och brytas ner. Vilade i stort sätt hela veckan och sov mycket. Det gjorde under för i lördags vaknade jag upp och förkylningen var nästan borta, näsan hade slutat rinna och jag kände mig mycket mycket bättre.

Lördag 2 h 30 min h i sadeln 

Så i lördags gjorde jag i ordning Cervélon för cykling igen och var så himla lycklig då jag fick känna vinden i håret. Jag njöt av 2,5 timme i sadeln i ett överhettat vackert Halland. Sommaren är här med besked. Varma ljumna kvällar och stekheta dagar. Tur det fläktar på cykeln!Benen kändes bra men tog det lite lugnt i och med förkylningen som varit i kroppen. Njöt på sadeln och var cykelbubblig.

Söndag 4 h 13 min cykellycka

Idag när jag vaknade så kände jag bara hur cervélon kallade på mig igen. Jag vill ha mer. Trampade iväg i fint behagligt distanstempo. Motvinden mot kroppen som är min bästa vän. Backarna som kom en efter en betade jag av. Åh det är en så härlig känsla när man känner hur benen jobbar och blir starkare. Det var så makalöst vackert ute idag. Halland I´m in love. Vilka vackra öppna landskap. Energipåfyllning med raw bite. 

Jag kände mig så himla lycklig idag när jag cyklade.Tänk att man får vara med om det här. Cykla med cervélon genom magiska fält, klarblå himmel, vackra färger. Jösses vilken dag. 4 timmar i sadeln, ren och skär lycka.

Sen toppade jag dagen med att träffa fina Nina, vi åt glass och njöt av sommarvärmen på balkongen. På onsdag simmar vi igen! :)  

Race-Rapport Vansbro Triathlon del 3

Äntligen efter ett långt byte kom jag iväg på min löpning...

Mina fötter kändes som stockar, stora klumpar som jag ville väcka till liv för de var kalla och bedövade. Det kändes konstigt att springa men samtidigt en skön känsla av att temperaturen höll på att gå upp i kroppen och cirkulationen var på gång igen.

Jag känner snabbt att jag behöver gå på toaletten och mitt fokus den första löparsträckan blir att hålla utkik efter någon toalett längs med vägen. Jag spanar och spanar men utan resultat. Kommer till ett område som liknar ett sågverk och jag ser nå blåa små hus som ser ut att vara bajamajor och springer fram men hade fel. Önsketänkande. Det börjar bli lite panik, magen börjar att göra ont. Springer genoms Vansbros gator mitt i centrum. Det enda jag kan tänka på är att hitta en toalett. Frågar vid en vätskestation vart närmaste toalett är men ingen vet. 

Plötsligt kommer en skog och jag ser en möjlighet att springa in i skogen och lätta på trycket på magen. Jag måste kissa. Lite bökigt att få av sig alla lager av kläder, dubbla tröjor och en tridräkt under, men det gick efter en stund. Sen kan jag springa iväg och bara fokusera på mina löpsteg. Känner mig lätt och stark! 

Jag vill att klockan när jag tittar på den ska stå på 04 någonting och jag lyckas hålla mig strax under 5 min tempo. Banan är så att man möter hela tiden löpare och det ger pepp. Vissa löpare får jag ögonkontakt med och vi byter energi med varandra. Får pepp av de underbara funktionärerna och publiken är fantastisk, vilket stöd. Jonna är fortfarande kvar och ger massvis med energi! :)

En stund blir jag lite förvirrad om jag springer rätt eller inte. Jag är vid sågverket igen och frågar funktionärstjejen där om jag verkligen är rätt? jag har ju sprungit här en gång tidigare, hon hojtar till mig att jag ska se henne 4 gånger under min löptur idag Ah skönt tänker jag då är jag rätt. Underbar tjej som stod där och hejade! Så varje gång jag sprang förbi henne kollade vi på varandra och nickade och sa vilken gång det var.

Jag möter Ruben några gånger och även Helena längs min löptur. Vi hejar på varandra och det ger kraft och energi, för stundtals var det en riktig kamp på löparbanan idag. Jag gick in i min löparbubbla och fokuserade på mina steg framåt.

Jag vet inte exakt när den kom men när den kom så kände jag den hela tiden, krampen i vaden! Det gjorde fruktansvärt ont när jag sprang och jag tror att det blev av kombinationen:  hoppa av cykeln lite stel och kall i benen sen sprang jag i väg lite väl för fort. Vaden som har morrat lite på mig under mina träningar i vinter blev nu arg, tappade nog tålamodet.

varje steg jag tar gör ont men försöker att undvika att tänka på smärtan. Med vilja och en stark envishet springer jag vidare. jag stannar till och stretchar och det blir lite bättre. Nu är det inte långt kvar på löparbanan. Börja närma mig 2 mil och sista gången jag springer förbi sågverket hojtar jag och tjejen till varandra att NU är det sista gången vi ses här. Hon säger bra kämpat spring nu in i mål!! Jag tackar för grym hjälp och support! Underbart!

Och när jag kommer till målrakan så känns det för jäkla underbart. Längtar efter att få ta på mig torra kläder och få värma mig i värmetältet. Löpningen tog 1 h och 43 min. 04:57 i snitt. Jag tog ingen energi längs med löparbanan, jag drank några klunkar vatten vid någon vätskestation och jag kände att det räckte. 

Mina tider kan ni se längre ner på sidan. Min totaltid blev alltså 5 h 22 min. Slutade 9a av 98 i motionsklassen damer. Och jag är supernöjd och glad över dagen. Det var en kylig kamp och efter denna resa känner jag mig starkare än någonsin. Resan gav ett tjockare pannben!

Jag satte mig i värmetältet efter målgång och blev omhändertagen av en jättegullig tjej som servade med filtar och varmt vatten och hjälpte mig att byta om, tack! :) Guld värt!

Stort TACK för alla fina kommentarer, hejarrop, funktionärer , publik som stöttade, grymt arrangemang av tävlingsledningen, ni gjorde allt för att vi skulle ha det så bra som möjligt i kylan och det var fantastiskt! 

Race-Rapport Vansbro Triathlon del 2. Kampen!!

Cykling 9 mil. 

8-9 grader i ihållande ösregn.... 

Tar tag i min Cervélo hakar loss den från ställningen och skyndar mig iväg. Hjälmen är knäppt och sätter på glasögonen i farten och det börjar imma, jag ser ingenting. Fipplar med glasögonen, det bara immar och immar, funderar på att lämna glasögonen, men tänker att det vore dumt i detta regnande, hoppar upp på cykeln och cyklar iväg. Det blev bättre! 

Början av cyklingen är det fokus på att komma ut från Vansbro och det blir rätt många svängar, får inte upp någon direkt fart. Men efter en stund lämnar jag Vansbro bakom mig och kommer ut på landsvägen. Regnet slår mot kroppen jag är blöt men fortfarande varm. Nu gäller det att hålla igång tänker jag, för att hålla värmen uppe. 

Som vanligt blir jag omcyklad av flera stycken. Jag tycker jag håller ett bra tempo men det verkar inte hjälpa. Jag är ändå nöjd över att jag håller mig runt 30 km/h det är bra för att vara mig. Jag känner att benen svarar och de känns starka. Jag utmanar och tror på mig själv! 

Vägen är platt och jag saknar backarna lite. Håller mig varm med positiva tankar. Jag känner mig stark som är därute. Kämpar mot kylan och regnet. Äter min energi i form av 2,5 snickers, en gel, en kokosbar... Dricker kokosvattnet och mitt vanliga vatten. Magen mår bra! 

Milen tickar på och jag är i cykelbubblan även fast mina händer och fötter domnat för länge sen. Jag försöker att väcka dem till liv men får knappt något gensvar, det är fruktansvärt blött nu, i mina skor är det som en flod kommit in som mina fötter plaskar runt i. Kyla. Jag ska fylla på från min vattenflaska som jag har därbak till min främre vattenflaska och försöker trycka ut vattnet men det går inte, jag har ingen kraft i mina händer. Läskigt! 

Vätskestation 1 här kommer jag och har kört mitt första varv av 2. Här hör jag någon ropa mitt namn och jag tittar upp och ser fina Jonna stå där! Jag blir så himla glad. Det är första gången jag ser henne i verkligheten och jag blir alldeles lycklig. Hon hejar på och jag fylls med massvis med energi! TACK! Vilken värme det bara strålade till kroppen. Åker ut på mitt sista varv med positiv energi!

Sista varvet och jag peppar mig själv. Pannben och järnvilja det bygger jag på nu. Jag går in i min bubbla och blir väldigt glad när triathleter som cyklar om tackar för en inspirerande blogg och någon följde mig på instagram och inspirerar. Blir alldeles varm i kroppen och tack, så glad :) Jag möter Ruben några gånger som cyklar på andra sidan vägen och vi peppar varandra! Grymt!! 

Min cykelresa i kylan var tuff men ändå rolig, utmanande, jag kunde driva på tempo och det är jag så himla nöjd med att jag tillslut fick ett snitt på 30 km/h. Jag höll en jämn och fin fart hela vägen. Jag försökte se det fina bakom vädret som var, sjöarna som låg där så fint, vackert landskap, jag njöt också! 

När jag börjar närma mig växlingsområdet kändes det skönt. Äntligen löpning och förhoppningsvis väcka fötterna och händerna till liv för just nu kände jag ingenting....Funderade på vad jag skulle ha på mig, ville gärna ta av mig ett par av byxorna.. 

Kommer in och lämnar min cykel och det är nu det tuffa börjar. Jag kan inte röra mina händer, de är alldeles stelfrusna. Jag står med mina skoöverdrag och försöker få ner dragkedjan, men det är hopplöst, jag har ingen som helst kraft i mina fingrar. Jonna står vid vägen och peppar mig med positiva tankar. Jag är så glad att du stod där. 

Tiden tickar på och jag kommer ingenstans. Det går INTE att få av mig skoskydden, jag kan inte få av mig skorna. SKIT! Okey det är här min resa ska sluta alltså tänker jag för nu börjar jag nästan att ge upp. Skoskyddet har fastnat. Hjälp! Försöker knäppa upp hjälmen men det går inte. Jag börjar bli toookig. Försöker andas och ber att mina fingrar snart ska lyda det jag vill att de ska göra... 

Och plötsligt så händer det, jag får en ynka kraft och kan få av mig skoskydd och skor. Nu är det "bara" och byta strumpor för det ville jag verkligen göra, jag var dyngsur. Ett par torra strumpor i löparskorna lät ju himmelskt skönt. Jag står med det en stund och tillslut får jag på mig sockar och av mig stora jackan och på med en extra underställströja. Byxorna låter jag vara kvar, jag orkar inte mer.. det får bli så! 

Efter 9 min, mitt längsta T2 byte någonsin springer jag äntligen iväg... 

Och hur löpningen kändes berättar jag i del 3 :)