Det bubblar i kroppen.
Sjukgymnasten sa:
Jag tycker du ska prova cykla. Om det gör ont, då går du av!
Först tänkte jag. Men gu ska jag våga? Så rädd att det ska gå tillbaka och bli sämre.
MEN jag vågade. Jag provade ikväll att REHAB-CYKLA.
Alltså...
Lätt lätt motstånd. Bara sittandes i sadeln. Blev knappt svettig.
MEN jag fick känna på känslan igen. Att sitta på sadeln. Sjunka in i cykelvärlden.
Och hur kändes det då?
HELT OK! Inga större smärtor. det måst ju vara ett gott tecken!
Kan man vara gladare? :)
Tror att det är bra att cykla och få genomströmning, bara jag inte har för mycket motstånd i början.
Jag skyndar långsamt.
Men åh vad jag längtar nu efter att få trycka till och känna det där fantastiska motståndet.
Men jag håller ut. NU ska jag bli bättre!
Vilken fin fredag det blev! :)
Härligt! Kul! : )
SvaraRaderaVad skönt!
SvaraRaderaOj, vad roligt Lina!
SvaraRaderaJag är jätteglad för din skull:)
Vad roligt! Jag blir glad för din skull!
SvaraRaderaBlev så glad när jag hörde detta! Skönt besked Lina!
SvaraRaderaHärligt. Hoppas helgen fortsatte lika fint!
SvaraRaderaÅh denna rehabcykling som betyder så mycket, jag är mitt i den! Jag ber mitt ben vill det jag vill, cykla är lycka ända in i hjärtat. Löpningen klarar jag mig utan ett tag till, men att cykla, jag vill, vill...,
SvaraRaderaHåller alla tummar för dig! Vi ska tillbaka, Lina!